Café

mattias - 74: vadå det är la bara att söka skiten sen får du ta ställning till om du nu blir erbjuden anställning. Tycker det är korrekt att folk måste vara beredda att offra sej lite för att få jobb.

mok:

Ja men om man inte vill flytta då! Tycker inte Af kan tvinga mig om jag inte vill flytta!!

mok:

Jag söker alla jobba som finns runtikring borlänge samt andra kommuner ( Falun, Hedemora, Leksand, Ludvika m.m. men ännu ingenting. Om jag nu ligger i och är flitig i mitt arbetssökande kan inte AF tvinga mig att flytta..

mattias - 74:

Det är väl inte så konstigt att de ställer krav för att man ska få bidrag. De brukar dock inte ställa krav på att man ska flytta på en gång, utan man har chansen ett tag först att hitta något inom hemkommunen. I andra hand ska man söka jobb även inom pendlingsavstånd.

Själv blev jag erbjuden ett jobb som var en 80%-tjänst på ungefär sju mils avstånd (enkel väg). Hade ju varit otroligt roligt att måsta ta ett sådant jobb, hade knappast lönat sig att äga bil... Pendlingsavstånd lär spontant fungera bättre om man t.ex. bor i Uppsala och jobbar i Sthlm, så att man kan använda sig av kollektivtrafiken.

knaskamilla:

Ja men det är ju skillnad att åka mellan sthlm uppsala som du säger än att köra mellan Borlänge - Uppsala. Men jag har drygt 200 dagar kvar på Stämplingen och jag räknar med att ha ett jobb innan dess.. Dessutom har jag sökt massa sommarjobb...

mattias - 74: Tycker nog det är rätt att ställa lite krav du skall minnas inte bara smita undan din arbetsskygge Leksing :) Du bodde la i Borlänge så sök jobb på Banverket :)

mok:

haha som vadå? Ingenjör ?? knappast med min utbildning!

vad beträffar arbetskygg så kan jag aäge ett bestämt NEJ!

Antar att du aldrig varit utan jobb så du vet inte hur det känns!!

mattias - 74: Du kan lägga räls :) Jodå jag har vart arbetslös dock inga längre stunder men klart med min kompetens drar ju folk i mej :)

mattias - 74: Ja, jag förstår att det var en förskräcklig upplevelse. Det finns väl ingen rim och ranson i att pendla 4 timmar om dagen. Man behöver ju ha fritid också. Dessutom så har du väl ett yrke som inte är så välbetalt heller.

Myggan: Hmm, få se, jag pendlar minst 4 timmar om dagen... fast för att plugga. ...och där är det jävlar i mig inte alls välbetalt...

Paddan Jaja, det är ju du som gör så men det har du väl valt själv utan krav från Arbetsförmedlingen.

Myggan:

Hmmm, utan att någonsin skrivit något, och med stor risk att göra bort mig totalt..

Kan inte låta bli att posta denna länk, nu när ni ändå är inne på ämnet Arbetsförmedling: www.arbetsfornedringen.tk

Där finns det en del härliga ansäkningar, men ni kanske redan avhandlat denna site här?

Ber om ursäkt i sådana fall.. :-$

Gidde:

Ansäkningar?!?!?

ANSÖKNINGAR heter det ju! :)

Myggan: Nja, det var faktiskt på inrådan från AF och till en början dessutom med ekonomiskt stöd från AF eftersom jag varit arbetslös i ett antal år och de tyckte att jag då kanske borde titta på något annat yrkesområde.

Paddan: I ditt fall verkar det ju som att AF försökt hjälpa dig och inte stjälpa. Men medge att det blir det långa dagar.

mattias - 74: Vill du ha jobb, blanda inte in arbetsförmedlingen mer än i ersättningsynpunkt.
För förväntar man sig att AF skall fixa job åt en , då är man illa ute.
Du måste aktivt själv ut och söka jobb, lusläs dagstidningarna efter jobbanonnser. Gå ut på Monster och Manpower.
Sätt dig framför datorn skriv en personlig arbetsansökan som du sedan kan maila till alla lediga tjänster efter viss anpassning till just den tjänsten.
Sök ALLT!
Från diskplockare till personalchef.
Det sista som kan vara av vikt. Kontakta företag även om dom inte anonnserar.
Har du rätt attityd och inställning. Så kanske dom gör en tjänst åt just dig.

Huvudsaken du inte förlitar dig på arbetsförmedlingen, dom finns bara för att hålla sig själva med arbete.

Myggan: Jo, den här gången fick jag faktiskt riktigt bra handläggare som fixade så att jag kunde börja plugga igen och det är mycket tack vare AF som jag tordes plugga till lärare eftersom jag hade  för få terminer kvar som jag var berättigad till studiemedel för att våga börja studera. Men tack vare hjälp från AF och ett eget överklagande till CSN så räknar jag med att vara färdig lärare lagom till sommarlovet detta år. Sedan blir det till att använda sig av AF:s tjänster igen under sommarmånaderna... till att börja med.

Helg Ernest: Men faktum kvarstår: Ska man behöva flytta och bryta upp med sina kamrater, sin uppväxtstad (som man kanske känner betyder oerhört mycket för sitt välbefinnande) för att ta ett jobb på annan ort? Jag tycker nog att individen har rätt att bo är man är uppvuxen då det betyder väldigt mycket för många människor. Utan att för den skull bli utan ersättning.

Sen är det ju så att blir du erbjuden jobb får du inte tacka nej hur som helst. Möjligt att man får tacka nej 3ggr eller nåt sånt....

slashpuppie:

Det var inte alls längesedan det var en artiken i Dalademokraten om en man i Falun som tackade nej till ett jobb i Sundsvall ( 30 mil ) .. Resultat. Han blev avstängd från A kassan!!!

Fattar inte A kassan att det är stört omöjligt att pendla 60 mil om dagen för ett arbete...

Han hade sina vänner och släktinga samt småbarn om jag inte missminner mig...

mattias - 74: va fan sickade han inte en piss dålig ansökan för? bara för att du sickar en ansökan behöver du inte få jobbet! sålänge han sökte jobbet skulle han inte få några problem med af

dock kan jag hålla med dig om att det är helt sjukt att behöva pendla så långt

sen om du säger att du är intresserad av tex en kurs så tar dom det som ett ja, fick själv hem än lapp som sa att jag skulle gå nån kurs 2 dagar innan den började, lagom bra framförhållning för att man ska hinna få tag på dem och säga att man jobbar extra just då

mit bästa tipps på att få jobb är att ligga i med att söka extra jobb, inte en jävel kommer anställa dig på heltid om han inte vet vem du är eller om du har lång erfarenhet inom yrket(btw vad har du erfarenhet/utbildning inom?)

Mattias, 250 kg m fl:
Visst f-n vet jag att det är skitjobbigt att vara arbetslös och det känns inte roligt att pendla eller till och med flytta - har själv blivit tvungen till det, flera gånger.

Ändå frågar jag mig: Ska alla i Sverige ha rätt att få bo år efter år där de växt upp/känner sig hemma - även om de inte hittar ett arbete de vill ha? Säg att det kommer en ny gröna vågen och vi alla barrikaderar oss i varsin fäbod: Vem ska i så fall arbeta in pengarna som krävs för att försörja oss?

westerlind:

Håller med. Med tanke på hur det ser ut på arbetsmarknaden så får man vara beredd att röra på sig. Hänsyn ska ju tas till om man har familj, barn osv. Och det tror jag görs i de flesta fall. De enda gångerna man hör någonting är ju när systemet misslyckats, det är ju aldrig så att Aftonbladet skriver en solskenshistoria om hur bra det gått att söka jobb.

För övrigt så har jag bara gott att säga om AMS och Arbetsförmedlingen. Tack vare dem fick jag det jobb jag har nu, de lobbade för att få in mig och både jag, Arbetsförmedlingen och företaget har tjänat på det i slutändan.

Sveriges stora problem är bidragstagarna och alla miljarder som går åt där. Om man inte ens vill försöka förändra sin status i arbetslivet från arbetslös till arbetande, då är man heller inte värd några pengar.

Poffa: Du är moderat, eller hur? ;-)

Vad gäller positiva erfarenheter av flytt i brist på jobb så kan jag bidra med ett bra exempel. Att harva omkring år efter år som timvikarie eller i kortare anställningar ger ingenting. Du har chans att påverka ditt arbete när du väl får ett lite längre vikariat. Men när det tar slut så känns det väl sådär givande att ha varit med på något som du senare i vilket fall måste lämna. Mina erfarenheter då det gäller förändringar i lönenivåer är heller inte den bästa. Får du månadslön och får chans att förhandla om lön från början så har man ju självklart chans till påverkan. Det är dock inte alla lägen som det man säger tas på allvar, tro mig. Men det handlar väl mer om hur personalpolitiken ser ut på respektive arbetsplats, plus vilket bemötande man får hos sin blivande chef. När man dessutom jobbar i ett yrkesområde (förskola/skola) där det antal dagar man vikarierat till slut blir till ett hinder för en själv, ja, kommunen blir tvungen att erbjuda fast anställning vid ett visst antal arbetsdagar, då finns risken att man till slut inte har någon chans alls att ens få ett endagsvikariat.

Ja, och när man då kört fast och inte kommer någonstans, ja, vad gör man då? Sitter och hoppas på att AF ringer och trugar med en söka jobbkurs eller datakurs, eller någon annat högkvalitativt påhitt? för den arbetsförmedling jag har haft att göra med under alla år har inte glatt mig en enda gång. Det har säkert mycket att göra med att rätt person söker rätt jobb vid rätt tilfälle för att det ska bli så lyckat som i ditt fall.

Nu hade jag tur som en tok, och jag flyttade heller inte hit ner för jobbet i första hand. Dock så såg jag ju självklart att möjligheten fanns i en annan stad. Eller det var väl mer att det ens fanns en möjlighet. Så genomrökt var alltså läget innan flytt. Jag kastade i vilket fall ut mina ansökningar på alla jobb som fanns att söka inom mitt yrkesområde. Jag hade turen att få komma på tre intervjuer. Det första kändes halvjummet redan från start, men nog mest från mitt håll. Det andra kändes lika ljummet, men från skolans håll den gången. Det tredje alternativet kändes helrätt hela tiden, från alla parter. Efter fyra månader gjordes mitt vikariat över ett år om till en tillsvidaretjänst. Detta bör ses i jämförelsen med de fyra år som hann gå i Timrå kommun, utan att det ens kom på tal om någon fast tjänst. Så det handlar nog väldigt ofta om tillfälligheter också. Givetvis är kompetens och erfarenheter ovärderliga när det handlar om att få ett jobb som man söker. Men det är nog inte alltid det går så väl som man vill. Hursomhelst innebar en flytt för min del enormt mycket. Så ja, ibland så är kan det faktiskt vara den enda vägen att gå.

Dream Team:

Visst, det är möjligt att jag är moderat eller åtminstone inom det blocket. Anledningen är i så fall att de har värderingar som jag känner är närmare mig än den politik det andra blocket står för.

Oavsett vilket så anser jag att man måste göra någonting för att få bidrag. Här i Övik, precis som på alla andra platser runt om i Sverige, så finns det många som hellre väljer att gå arbetslös och lyfta bidrag i stället för att ta de arbeten som erbjuds. Vid sådana lägen är det för mig självklart att man inte borde få bidrag alls. Vill man inte jobba ska man heller inte ha bidrag i väntan på jobb.

Helg Ernest: Det där med att kontakta företag som inte annonserar om lediga jobb, någon som har testat det och hur har ni tagit kontakt med dem? Är det bara att stövla in på företaget ifråga och fråga första bästa tjomme som verkar vara anställd "Tjena, jag skulle vilja prata med chefen", för att sedan få tala med honom "Tjena, jag heter Kalle, har ni något jobb åt mig?" eller ringer ni först och presenterar er som arbetssökande som vill komma över och prata, eller hur tar ni kontakt första gången med dessa företag? Vet att många företag uppskattar egna initiativ, men det ska ju inte vara pinsamt heller, då funkar det knappast... :)

Petey21:

Man ska ALLTID ringa först. Avtala gärna en tid så de har en stund över. Då är det inte lika lätt för dem att "göra sig av med dig".

En sak till, kläder och uppförande. Det kan låta löjligt eller gammalmodigt men rena och hela kläder, det behöver inte vara kostym, men varför inte en skjorta och ett par jeans eller bomullsbyxor. Oavsett vad folk säger, så är det oftast så att cheferna på företaget är 40- eller 50-talister och de uppskattar inte sktiga hårdrockströjor och trasiga jeans.

Poffa:

Så du menar alltså om man har 30 cm långt hår och en Motorhead tröja och har haft den stilen i 30 år skall man ha hårnät och skaffa sig skjorta då??

mattias - 74:

I princip, ja. Jag kan garantera dig att om du kommer in till en personalchef eller avdelningschef som är från 35 och uppåt så vinner du enormt på att klä dig propert. Oavsett om det jobb du söker är inom tungindustrin.

Poffa: Det gör dom visst. I flyttbranschen...

Lumber Jack:

Ditt långhåriga drägg, du vet lika väl som jag att jag har rätt. Naturligtvis finns det undantag men de är försvinnande få.

Poffa:

trodde man skall vara sig själv på en interjvju och det innefattar väl också klädstilen eller?? exemplet jag tog var kanske i värsta laget.. Om jag alltid haft hårdrocksstil vilket jag inte alltid haft och var tvungen att byta kläder vid ett tillfälle skulle jag känna mig dum..

mattias - 74:

Vara sig själv? Jag kan garantera dig att 95% av de som har ett arbete i dagens läge definitivt visade upp sin bästa sida, inte den normala personen.

Poffa:

Ok skulle du byta klädstil och personlighet på en dejt också ??

mattias - 74: Äh, gör som jag när jag klär upp mig vid högtidliga tillfällen. Dra en vinröd plyschkavaj a´la Hugh Heffner över Motörheadtröjan. Det blir inte snyggare och manligare än så. Men undvik basketdojjor till det, utan putsa upp kängorna till de urblekta jeansen istället.

Fast vill ni vara riktigt fina drar ni givetvis på er en MoDo-tröja. Funkar alltid i alla lägen. Å snyggt så in i helvete!

Lumber Jack:

Ja Leksandströja är Lågvattenmärke nu så det funkar nog inte.. :D

Dream Team:

Jag är inte moderat, men jag håller med Poffa. Det är klart det ska ställas lite krav på folk som lyfter bidrag. Däremot är det inte en helt lätt värld att leva i som arbetslös. Att "ta vilket jobb som helst" fungerar ju inte för alla, jag skulle t.ex. inte kunna jobba med något som kräver tunga lyft. Att söka "vilket jobb som helst" som läggs ut via AF måste nog vara ganska dömt att misslyckas också, då sådana jobb som nästan alla kan ha alltid får hur många sökanden som helst.

Men som någon skrev tidigare tar de hänsyn till om man har familj eller inte vad gäller kravet att man ska söka jobb på andra orter (sådana man inte kan pendla till).

Min pojkvän går för övrigt någon kurs via AF nu, lite sådär "fördrivatidsamtgedearbetslösalitekunskaper". Genom den kursen blir de erbjudna jobb som inte läggs ut på Platsbanken. Värsta tillfället!

mattias - 74:
sätt ihop håret i en hästsvans.

Metal Guru:

Jag Är inte långhårig nu men har varit.. Tog bara ett exempel

mattias - 74:

Förmodligen skulle jag skärpa till mig lite, men skillnaden är å andra sidan uppenbar. På en dejt har jag svårt att se att jag skulle sitta öga mot öga med en 40- eller 50-talist. Vid en arbetsintervju så är risken uppenbar att jag sitter öga mot öga med en 40- eller 50-talist.

Du får göra precis som du vill när du går till nästa arbetsintervju, det är upp till dig. Men mitt tips till dig är att klä upp dig lite.

mattias - 74: du behöver inte klä dig på ett sätt som är helt främmande för dig som person, men "hel och ren" är en bra princip att gå efter. Du kanske har en t-shirt utan tryck att ta på dig, tex? Har du ett par blåjeans (hela och rena) och en svart t-shirt (utan tryck) på dig så duger det utmärkt gott för de allra flesta (stoppa in tröjan innanför byxlinningen för maximal förtroendeingivande effekt). Man måste vara lite psykologisk - går du in på en intervju och har på dig skinnbrallor och en t-shirt full av tryck i gotiska typsnitt så ger du vare sig du vill eller inte den som ska intervjua dig en bild av dig som kanske är helt åt skogen felaktig. Det första intrycket är ENORMT viktigt när man söker jobb. Klä dig hel och ren, se den som intervjuar dig i ögonen när ni tar i hand innan intervjun och ha ett glatt humör och var inte rädd att framställa dig själv i god dager. Du ska inte ljuga och säga att du kan saker du inte kan, men tveka inte att berätta att du tycker att du är duktig på att meka med bilar, installera WindowsXP, sälja varmkorv eller vad det nu är du råkar vara bra på.

LL:

...men nämn för helsike inte Leksand!

LL:

Självklart är jaghel och ren. *S* Nåt annat vore inte bra..

Hur som helst så har jag alltid under mina tidigare jobbintervjuer som resulterat i att jag fått jobb alltid varit mig sj vare sig det gäller kläder eller personlighet.

Skall understrykas att jag bär aldrig skinnbrallor eller är långhårig men förr hade jag det som sagt. Om en arbetsgivare inte tar mig för den jagär när jag kommer så är han enligt mig ganska kinkig.

sedan beror det ju på vad det är för typ av jobb men eftersom jag endast jobbat som fritidsledare / Fritidspedagog med undantag för något sommarjobb nån gång i mina ungdomsår så har mina tidigare arbetsgivare accepterat hur jag är som person.

Metal Guru : Leksand måste man ju nämna. Vi är ju omtyckta över hela Landet till skillnad från mik. :)

mattias - 74:

Varför har jag jobb men inte du då..?

[klonk]
(polett trillar ned i mattias - 74)

;0)

mattias - 74: Det är väl inte en jävel som tvingar dig att flytta. Har du däremot tänkt fortsätta mjölka staten på skattemedel hellre än att flytta´är det inte mer än rätt att din a-kassa flyger dit pepparn växer!

FÖR SVERIGE I TIDEN!!!!

bradberry:

Bara så du vet så betalar jag lika mycket i skatt som du gör. Är du helt obekant med vad A Kassa är eller ?? A kassa är inget bidrag man får utan man får a kassa eftersom man får det om man haft anställning tidigare.

Tro mig Bidrag är ingenting för mig...

bradberry: Vad har du för arbete?

Myggan:

Han är säkert nån förbanande slipsnisse med direktörsportfölj som ser ner på alla som inte tjänar mer pengar än honom !!!

mattias - 74: Dessutom har han samma valspråk som Carl XVI Gustav.