Sidan uppdateras nu automatiskt med de nya inlägg som skrivs.
hellge: Du återkommer till över en miljon döda i Irak, men är inte det siffror som främst grundar sig på konsekvenserna av FN:s sanktioner?
Tekniskt sett ingen cover, men uppfyller alla andra krav på orginalitet mot originalet:
http://www.youtube.com/watch?v=vjAEvSKdZzoRedigerad kommentar
Är det någon som har frågat Afghanistans/Iraks motsvarighet till "en vanlig Svensson" vad de tycker om truppers närvaro? Det skulle vara intressant att veta.
spud:
Jag syftar på att du tittar på konflikten med västvärldsglasögon.
Samt jag syftar på att när 'USA tog saken i egna händer' så visade de en hel värld att FN inte behövs, och vilken regim som har rätt att göra vad man vill med vilken annan regim som helst.
Dvs man tog ett jättekliv mot en instabilare värld, rakt emot det man tänkt sig göra.
Detta är då naturligtvis inte sett med västvärldsglasögon.
Redigerad kommentar
spud:
Usa tog saken i egna händer och gjorde slut på en idiot.
Jättebra!
Och gav därmed rätten till alla och envar som tycker nån är en idiot, att göra slut på densamme.
Vad är egentligen problemet med 9/11?
Al Queda tycker amerikaner är idioter, tog saken i egna händer och gjorde slut på typ 3.000.
Redigerad kommentar
Redigerad kommentar
spud:
Jag beklagar inte Saddams fall.
Jag beklagar sättet Saddam föll på.
Jag beklagar också att det som gäller för en del, inte gäller för andra.
(jämför ex. Saddam med Mugabe)
spud:
Väldigt sant.
Men varför gick västvärlden in och tog Mugabe, med samma motivering som Saddam fick erfara?
Redigerad kommentar
spud:
Saddam var ju Den Gode i regionen i början på 80-talet, och hade inte ändrat sig någonting under sin regimtid. Varför sågs han plötsligt vara så ond, sett med samma glasögon, att man måste starta krig mot honom tio år senare?
spud:
Har västvärlden gått in och stoppat något aktivt pågående folkmord?
Inte mig veterligen.
...folkmord är ett brott som Saddam skulle dömas för, därför var det lagligt att gå in och plocka ut han. Att det sen ledde till krig mot de som ville försvara en person ansvarig för folkmord rättfärdigar kriget.
Det känns ju som om att starta ett fullskaligt krig för att ställa en person inför lokal domstol gränsar till overkill.
Nu pratade man iofs mer om 'weapons of mass destruction' än att ställa Saddam Hussein inför rätta för folkmord at the time.
Nu ska jag skriva vad jag tycker om den här debatten:
Då Schahen av Iran styrde landet under sina sista år (revolutionen kom 1979), satt den andlige ledaren Ayatollah Khomeini i landsflykt i Paris.
Västliga medier beskrev då Shahen som en korrupt bov, medan Ayatollan skulle bli räddningen för Iran.
Revolutionen kom, och den sjuklige Shahen avsattes, och nästan direkt införde den återvändande Ayatollah Khomeini islamska lagar. Snart hade han blivit den Stora Satan i västpressen.
Samtidigt styrde Saddam Hussein landet bredvid, Irak. Detta land var då ljuspunkten i ett annars mörkt mellanöstern - de hade en framsynt ledare som utbildade hela sitt folk. Iraks styre beskrevs som det mest demokratiska i hela regionen.
Så rykte Iran och Irak ihop i ett stort krig, och Irak var den Goda Sidan.
Samtidigt gick Sovjet in i Afghanistan. Vi i västvärlden såg det som ett orättfärdigt angrepp på en liten enskild stat, och vi stödde lokalbefolkningen i våra tankar. De mullor som ledde frihetskampen var hjältar. (For further information, see Rambo III)
Blah blah blah...
Det jag tycker är att västvärden saknar en röd tråd i vilka som är de egentliga bovarna, vad man ska göra åt den saken - samt en helhetsbild; kan det vara så att det i en del fall faktiskt är vi som är de där egentliga bovarna.
Alla måttstockar behöver inte nödvändigtvis dras efter våra västerländska demokratiska principer. Däremot ska basala folkrättsliga principer gälla; du ska få öppna munnen utan att få stryk.
Idag har jag köpt en LP-skiva på amerikanska eBay.
Kul va..?
Ännu roligare var när invoicen kom - emailet som är gjort för att jag ska kunna betala så smidigt som möjligt via PayPal.
Kul att betala räkningar va..?
I invoicen kan säljaren skriva ett litet personligt meddelande.
I den här fanns det ett sådant.
"Ja du,"
började det, och gick väldigt fort över i en lite för personlig karaktär.
Jag hade köpt skivan av min kompis Conny i Falun.
...skulle vara "hur just en någorlunda sjysst forumargumentation/diskussion"
hellge:
"Vi får väl se vad Dysso, Metal Guru, mok och westerlind tycker. Det du kallar mig skulle nog kunna ses som att bryta mot forumreglerna om påhopp på person."
Denna moderator tycker ännu ingenting om frågan ovan, eftersom ni klarar av att argumentera mot varandra utan att dra vapen. Däremot tycker jag att många har att lära av er hur just en sjysst forumargumentation/diskussion ska gå till.
:0)
Hmm, du säger att jag förminskar mina motståndares argument. Ja? Det är ju sånt man ska göra, sånt som man lär ut på retorikkurser på universiteten. Utgå ifrån motståndarens argument och visa att de inte håller. Därefter lägg upp dina argument.
Sen har du också synpunkter på uttrycket ” bli vän med USA på Facebook”. Det är väl inte något fel på det uttrycket. Åter igen en omskrivning och metafor som har till syfte att tydliggöra – göra en bild hos läsaren. Somliga, kanske osäkra personer vill gärna vara vän med kändisar på Facebook.
Vidare tyckte du illa om jag liknade framförallt liberala ledarskribenter vid papegojor. Igen är det en bildlig liknelse som jag var ute efter att skapa. Papegojor upprepar sitt budskap utan att reflektera på budskapets innehåll. Jag tycker att många ledarskribenter gör just så, upprepar vad någon annan har sagt.
Jag förstår inte varför du tar åt dig så mycket av det. Du är väl ingen ledarskribent. Dessutom håller jag nog dig som en reflekterande människa. Det är knappast du som är måltavlan. Det är inte du som är dumliberalen.
Jag ser mig själv som liberal, än fast jag gillar idéer från en rad andra ideologier. Det finns delar av Grön ideologi som jag är mycket förtjust i, men det finns också delar av det mest röda, kring kampen mot orättvisor som jag också högaktar, framförallt globala orättvisor, men mest är jag liberal.
Dumliberalen är den som har tappat bort sig. Den som, ska vi säga följer Björklund - majoren. Klassisk liberalism handlar om förhållandet staten och individen. Dumliberalen försvarar svenskhet istället för individerna som bor i Sverige. Dumliberalen intar fel ståndpunkt. Liberaler ska försvara individen, inte staten.
Härom veckan debatterade Jan Björklund mot Humanisternas ordförande Christer Sturmark i Aktuellt. Du kanske såg den, den finns fortfarande på SVT Play. Den handlade om kristendomen skulle ha en särställning i skolans religionsundervisning. Sturmark menade att självklart ska den inte ha det. Vår skola ska vara sekulär och inte normativt lära våra elever hur de ska tro.
Men Björklund stod där i TV, som liberalernas ledare och försvarade kristendomens särställning. Argumentet var ungefär att i Sverige är vi kristna. Vi har alltid gjort så och bör fortsätta plocka fram krubban och jesusbarnet.
Nu kanske man frågar sig vart jag vill komma. Jo, vad kan det vara, 70 procent av vår press är liberal. Nästan alla dessa liberala skribenter följer med än fast den liberala politiken totalt har spårat ut. Samma är det med dessa ledarskribenter när det gäller Afghanistan.
Rönnmark på ÖA, t ex han är kanske inte den värsta papegojan men han är åtminstone en kakadua. Han ropar efter Björklund och Tolgfors utan att stanna upp och fråga sig: Är det här liberalism som försegår nu? Sverige är inte i Afghanistan för de afghanska kvinnornas frigörelse. Vad man säger överensstämmer inte med handlingarna.
Jag ska skriva ett långt inlägg om svensk liberalisms kris. Jag måste först bara samla ihop argumenten. Jag är förbannad på dem. Jag anser att det är ett antal ulvar i fårakläder – liberaler i snäva intoleranta konserv-kläder som har krattat manegen till Sverigedemokraterna och liknande socialkonservativa nationalister