Giltig syllogism v.s ogiltig syllogism
En syllogism är ett sätt att göra en slutsats eller konklusion ur två förutsättningar, premisser.
Begreppet härstammar från Aristoteles som beskrev ett antal giltiga syllogismer. Det finns även ogiltiga syllogismer, sätt att dra slutsatser som ytligt sett liknar giltiga syllogismer, men som inte är riktiga.
Man kan skilja på giltiga syllogismer och ogiltiga syllogismer.
Exempel: Giltig syllogism
- Premiss: Alla A är B
- Premiss: Alla B är C
- Slutsats: Alla A är C
Exempel: Ogiltig syllogism
- Premiss: Alla A är B
- Premiss: Alla A är C
- Slutsats: Alla B är C
För att tillämpa ett praktiskt exempel på en giltig syllogism:
Alla modoiter(A) är inavel(B)
Alla Inavel(B) är missanpassade(C)
Slutsats: Alla modoiter(A) missanpassde(C)
Och för att visa en ogiltig syllogism:
Alla Timråiter(A) är Bönder(B)
Alla Timråiter(A) är fattiga(C)
slutsats: Alla bönder(B) är fattiga(C)
Detta gör att jag med många andra kan på ett lätt förstå hur det ligger till bland modoiterna, och inte längre dömma dom för deras beteende.
Annars tycker jag att det mesta flyter på, varje dag man lär sig nånting nytt är en segerfylld dag.
Till sist vill jag önska foppa lycka till i MoDo och att hans fot blir frisk.
Till nästa gång, Må saften vara med er....
Over and out
Kommentarer