RunarUp: Så är det, det man inte har i storlek får man kompensera med annat. Lagsport går ut på ett samarbete, i ishockey speciellt gäller spelförståelse, snabbhet på skridskor och i tanken. Hitta vägar att ta sig framåt. Små spelare är i regel lite smidigare i kroppen och stora spelare blir ofta ganska stillastående. Jämför med boxning, en match i lättare klasser är oftare mycket mer fart i än tungviktare som knappt rör på sig, det finns ett fåtal stora boxare som är undantag, samma gäller i hockey.
Modano: Inga övriga jämförelser, men Quinn Hughes är 178 cm i strumplästen och väger in på 82 kilo. Inte Modano-size på honom precis, men en av dom fem bästa backarna i NHL.
Storlek är inte allt i hockey heller.
Ett omvänt exempel är Petter Granberg, värvades för att ge Växjö slutspelsmuskler. Men han var så totalt menlös i år så det var tjänstefel att ens ge honom speltid överhuvudtaget. Ryktas tillbaka till Skellefteå, hur han ska ta plats där är min bok ett mysterium.
Missförstå mig inte, muskler och storlek behövs i ett lag. Men det är inte lösningen på allt.
