I gårdagens NSD (husorganet) spekuleras det om Luleå HF:s framtida öden och äventyr. Drömscenariot är enligt skribenten, att få möta Timrå i slutspelskvarten. Motiven för detta är Timrås avsaknad av slutspelsvana och så förstås Bulans återkomst.
Det är visserligen tidigt att ha någon åsikt om utgången av ett sånt möte. Personligen tror jag att det skulle bli en tuff drabbning. Perfekt om Luleå har den inställningen, deras drömmotståndare kan bli en mardrömsdito.
I och för sig finns det en poäng i resonemanget om slutspelsrutin: det är speciellt att möta (och nöta på) samma motståndare match efter match med bara några dagars mellanrum. Hur viktigt det är med den sortens rutin vet inte jag, men experterna brukar ju alltid orera om det. Timrås motvapen får bli äregirigheten, hungern och lagmoralen.
Det är visserligen tidigt att ha någon åsikt om utgången av ett sånt möte. Personligen tror jag att det skulle bli en tuff drabbning. Perfekt om Luleå har den inställningen, deras drömmotståndare kan bli en mardrömsdito.
I och för sig finns det en poäng i resonemanget om slutspelsrutin: det är speciellt att möta (och nöta på) samma motståndare match efter match med bara några dagars mellanrum. Hur viktigt det är med den sortens rutin vet inte jag, men experterna brukar ju alltid orera om det. Timrås motvapen får bli äregirigheten, hungern och lagmoralen.