Första gången jag hörde den var på en kufisk film om en radiopratare som hade sin studio ute i buchen i USA någonstans. Hela filmen gick ut på att spela just Layla, han riggade mikrofoner för att även få med regn och åskväder. Förmodligen var han hög som ett höghus.
Nu till frågan, har någon annan sett denna film, och vet någon vad den heter? Själv har jag inte en aning. Men den handlade alltså om en radiostation, kanske pirat?
Lumber Jack: Måste och måste... Det lär ju vara många som chansar för staten har ju inte den organisation som krävs för att hålla koll på allt som kommer in. Dock så kanske det tar bort de stora aktörer som lever på detta då dessa säkert kommer att granskas långt före kreti och pleti.
Wayne Gresky: Nja, måste man betala svensk skatt på starkvarorna finns det ingen eller liten förtjänst att göra på import. Personligen hoppas jag hellre på att man börjar höja alkoholskatterna ner på kontinenten istället. Sprit är billigt, öl är nästan gratis i Sverige idag. Ja, inte på krogen, där är jag för en rejäl prissänkning, men över disk på bolaget.
Lyckas inte svenska staten slingra sig runt detta så lär det få revolutionerande effekter för den svenska alkoholpolitiken. Låtom oss diskutera saken medan vi skriver våra beställningslistor...
Samarithian: Ditt D-A-D-klipp fick mig osökt att tänk mig tillbaka till när jag började digga dessa danskar. På kassettbandet med "Riskin It All" på A-sidan hade jag dessa gossar på B-sidan. Att dessa 3 inte var från "rätt" skiva för just den kassetten är bara en parentes.
Dådet kan även få en följd att han blir ersättningsskyldig till Danmarks fotbollförbund eftersom landslaget kan straffas med spel inför tomma läktare. Då handlar det om skadeståndskrav i miljonklassen.
Otroligt snygg, bra, cool och alldeles, alldeles underbar den är Black Hole sun när Chris Cornell sitter där ensam på scen endast ikädd sin akustiska gitarr och sin röst.
..märklig tid då först en allians röstas fram som sedan folk ångrar att de röstat fram, sen drar Lejonkungen in sin avskedsansökan då kallar man fram Janne Björklund, och för att toppa detta så återväljer man sveriges mest inkvoterade människa Nalin Pekgul till S kvinnorna.
Hade nog passat under "3 från 1" i konstiga val man borde ha ångervecka på.
Samarithian: Nej, nu tar vi och dammar av ett par klassiker inom Heavy Metal istället. Judas Priest hör vi alldeles för sällan. Vad passar då bättre än att riva av tre riktiga klassiker från den gamla metal-ikonen.
Först kör vi Victim of Changes. I original är den från albumet Sad Wings of Destiny från 1976. En klassiker som etablerade bandet på allvar inom genren. Albumet ses som extra viktigt vad gäller inspirationskälla till andra band, och det dras tydliga paralleller till Black Sabbaths debutalbum, detta av samma anledning. Tio minuters ren njutning. Håll tillgodo!
En annan Priestklassiker är Rocka Rolla från debutalbumet med samma namn som kom ut 1974. Här är en mycket tidig film med bandet från 1975. Heavy Metal in sin barndoms linda här, men vi ser tydliga spår var bandet var på väg med gitarristerna KK Downing och Glen Tipton lite som duellanter när de uppträder på scen.
Den tredje låten från Priest blir Diamonds and Rust från plattan Sin after Sin från 1977. Inspelningen är från Screaming for Vengeance-turnen i Memphis 1982 och vi ser här ett betydligt mer etablerat band på scen. Downing/Tipton fortsätter att dominera skådespelet och det blir allt mer tydligt varför Judas Priest varit en stor förebild för många band, men kanske framför allt för gitarrister genom åren.
Idag köpte jag två små kalkonmackor för 19:- på Subway hemma. Fast till den andra fick jag bara två skivor kalkon, när det egentligen skulle vara tre, för då tog kalkonen slut. Och det fanns bara tre sorters bröd att välja på. Och så köpte jag de tre sista double chocolate chip-kakorna. Då var klockan tre.
hellge: Jag var till Bollnäs och kollade in Anvil för några år sedan och det första som möter mig inne på haket var en kille med en Modo-tröja märkt Eriksson. Kulturmöte.
Hehe, jag var med som roadcrew till Europe i Kempis, eller rättare sagt vårt lag var det.
Skapligt notalgiskt, att det dessutom finns bilder från Timrågigget.
Min morsa brukar fortfarande berätta om när Joey vevade ned rutan mitt på Hörnettvägen och frågade om vägen till Kempehallen. (Hon börjar bli i den åldern när man kan berätta det några gånger varje år)
hellge: Den gamla slagdängan ger ju goda minnen från när det verkligen begav sig. Här från Timrå Isstadion 1986. Det året man fyllde moppe... herregud ;-) Om jag var där? Hade Joey Tempest pudelfrisyr så det räckte, elllerrr? ;-)