Café

En av de mest betydelsefulla konstellationerna i svenskt musikliv är idag sorgligt bortglömda. Att Philemon Arthur & the Dunc fick en Grammis för 'Årets Grupp-produktion' 1972 för sin eponyma första album var en starkt bidragande orsak till att Grammisgalan lades fullständigt ned, och det tog svenskt musikliv femton år att återhämta sig.

Där snackar vi Impact.
Här spelar vi 'Blomman', en sagoligt vacker och somrig beskrivning av det sociala spelet mellan en människa som uppvaktar en annan. Att man blir tårögd beror antingen på att man har ett absolut gehör, alternativt står och skär lök.

Metal Guru: Philemon Arthur and the Dung! Fan, äntligen snackar vi kultur på det här planket!

Blommorna på ängen växer
Å de gör ju även ja
Tänk om ja hade pjäxor
Då skulle ja åka skidor ida
På kommunala sopetippen

Och fortfarande, snart 40 år senare, är det extremt få - till och med inom musikbranschen - som vet vilka som gömmer sig bakom namnet. Imponerande och samtidigt en del av grejen.