LL:
Helt offtopic - men med viss anknytning:
Den märkligaste 5-a-side-match i fotboll jag varit med om spelades i Diöshallen/Uppsala. Mitt lag spelade som gudar. I slutet på första halvlek ledde vi med 8-0 då de strökontrar, skjuter mot mål och vår målis räddar. Med klockspelet. Han viker sig dubbel, är inte kontaktbar och vi får bära av honom av plan.
Han är fortsatt 'ur spel', och vi tvingas sätta en utespelare i mål. De gör 8-1 innan pausvilan. Då har vi ledare redan burit ut ynglingen på toaletten, där han i ensamhet får undersöka huruvida apparaten överhuvudtaget fungerar.
I andra halvlek fortsätter vi med utespelaren i mål. Vårt stadiga defensiva spel är som bortblåst, och de gör 8-2, 8-3 och... rätt vad det är leder de med 8-9.
Vår målvakt kommer ut igen, säger 'alles ok', och vi kan spela de sista fem minutrarna med honom mellan stolparna, och gör matchens sista mål.
Slutresultat: 9-9. Halvlekssiffror: 8-1, 1-8.
Bestående Effekt. Målvakten skaffade susp.
Jaha.
I vår matchchatt trodde vi att Tero bara kunde spela pth, men plötsligt hade fått den ptv i suspen.
Nagander är knappast prototypen för framtida spelare, stor och relativt orörlig och lägger man till att han är långsam i reaktionerna på plan så blir det ingen bra kombination. Jag ser helt enkelt inte någon större potential för honom på ES-nivå. I ett lag som krigar i botten av elitserien så kommer han kanske platsa som 6-7:e back, men vill man tillhöra top 4 och gå långt i slutspel så fyller han ingen funktion.
Möjligen skulle saker och ting kunna förändras om han fick lira ett eller två år i allsvenskan i ett 1:a backpar där han kan få mycket speltid. Å därmed utveckla alla sidor av spelet, men att det skulle ske genom sin begränsade roll i LHF känns osannolikt.