Sven.Savage: Frågan är väl snarare om det finns 16 lag som har ekonomiska förutsättningar att driva hockey på elitserienivå.
Leksand, Timrå, Djurgården, AIK, SSK, Västerås, Malmö listan kan göras hur lång som helst över lag som i princip är konkursmässiga.
Jag har svårt att se hur Södertälje och Malmö ska kunna ha några hockeylag alls om 20 år när det bara kommer bo folk från mellanöstern i dom städerna.
Timrå är en död håla och Sundsvall har väl aldrig varit något hockeyfäste.
I Stockholm behöver man tänka om, mycket av hockeykulturen finns i Norrort, där finns även en stor del av dom kapitalstarka familjerna. Det känns fel att ha hockeyarenorna söder om söder. Bara för att dom alltid legat där så finns det ingen naturlag som säger att dom alltid måste ligga där även i framtiden.
Visst kan vi satsa på att bygga en liga med 20 lag, men gör det i så fall med lag från Finland, Norge, Tyskland och Danmark.
MOBILT
· · 
Jesper Jonsson: Förutsättningarna ändras hela tiden. Hur många av Sveriges bästa är nu borta i NHL/AHL/KHL etc? Över hundra spelare! Varje lag som lyckas bra med egna lyckade utvecklade junisar får räkna med att tappa dessa. Och öppningen till >2 icke EU-spelare betyder säkert helt andra möjligheter som exempelvis att det lag som satsar bäst på att scouta på andra sidan Atlanten plötsligt blir bäst i landet. T ex aviserar ju Växjö att de satsar på en Canada-femma nästa år och blir den tillräckligt grym kan laget kanske utmana ända upp till GLUDet.
I år håller jag med dig om att det blivit ett rejält hopp mellan botten och toppen men man vet nog inte hur det kommer att växla från år till år.
Övergripande skulle man önska en bättre ordning som kan hålla länge och de fem matcherna mellan varje lag är en styggelse som vi måste bli av med. 14 lag och 13x4=52 matcher borde genomförts sedan mång år och kanske är det lika bra att nu köra 16 lag med 15x4=60 direkt. Jag inser att det kan bli några knepiga säsonger med större skillnader mellan lagen men det ger sig säkert med tiden. Framför allt om men finner på ett ännu bättre system än att Elitserien bara handlar om kampen mellan de två strecken samt en minimal fördel i form av att välja motståndare i kvarten och hemmis i sjunde matchen i kamperna.
Är amn kreativ kan man hitta en ordning som kan fungera väl i många år.
Jag vill exempelvis påstå att det är meningslöst att få välja och få "hemmaplansfördel". Ett riktigt snrt lag skiter i placeringen och nöjer sig med att gå till slutspel: då kan man köra ett sämre lag hela lunken under hösten och innan transferstoppet i januari plockar man in ena jävla förstärkningar i form av 1-2 stjärnfemmor och krossar motståndet. Så smrt har ingen varit ännu men med sådant tänk kan rookies som Växjö eller varför inte Öret fixa det.
Tror inte vi kan se bakåt längre. Gilla läget och välj en framtid som passar de nya förutsättningarna.