Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Själv gillar jag inställningen till öl - att den är till för att njutas och drickas - och risken är liten för att råka ut för orddiarré från s k vinälskare där många inte är intresserade av drycken som sådan utan att investera för att hålla en skrytkällare som de kan orda om i åratal, men aldrig smaka av. Utan bara vänta in prisökningar och räkna på vinster. Jag har ingenting emot marknad. Annat än att man ska vara försiktig att lämna så viktiga saker som skola, sjukvård, hockey och öl i marknadens händer, som till syvende sist bara är intresserade av att fylla på sitt privata konto.
Nog för att det finns öl som kan sparas och precis som visst vi behöver tid att mogna, speciellt trappistöl och andra alkohol- och smakdingnande drycker. Och som sagt, jag har i källaren lagrat magnumbuteljer av milenniumutgåvorna från Duvel och Chimay Bleu, som formellt borde ha tillägget Grand Cru - the best of the best.
Normalt brukar jag noggrant studera tillgängligt julöl teoretiskt innan jag etablerar blindprovningar med lämpliga öl mot varandra för att välja objektivt efter smak. I år har jag inte haft chans att hinna med utan fått nöja mig med öppna provningar, med den risk för subjektiva omdömen det kan innebära.
I detta nu har jag inte kollat av det allmänna svenska utbudet av julöl, t ex falcon, pripps och övriga. Kanske finns det något överraskande där; ett öl som har bra smak och är prisvärda?
Kollade dock Mariestad, som dock inte höll, samt några till som tidigare år överraskat t ex Oppigårds, Nisse men nej.
Än så länge bedömer jag Jämtlands som det enda lyckade jag prövat. Relativt alkoholstarkart 6,5% och dyrare än de flesta svenska standardjulölen, men min inställning, för att ladda backvis med julöl är att det ska kunna drickas vid julbord och till alla mellanmål med senaps- eller äppelmosstärkta skinkmackor man njuter av, de gånger man inte kombinerar med Zeunerts julmust.
Och som det nu ser ut, lutar det mot Jämten, naturligtvis i kombination med S, för i min gom är pilsner oslagbart som måltidsdryck året om, fast under julen vill jag se både S och julöl på bordet och så tar jag det jag just då känner mest för:-)