Inlägg: 1921279
Svarskommentarer
Sv: Luleå Hockey 2012-2013: Vägen mot SM-GLUDet!
Sven.Savage: Ett möjligt scenario är att Luleå inte värvar någon utan kör på med det vi har nu. Detta är möjligt pga vi ligger så bra till i tabellen och slipper ha panik, vi kan alltså kosta på oss att droppa lite i tabellen, och ha is i magen så länge vi är typ topp 6 eller topp 8.
Sedan hoppas dom på att Isac och/eller Cehlin kan bli aktuella efter nyår. OM det då visar sig kring nyår att vare sig Isac eller Cehlin kan komma tillbaka, så värvar dom slutligen en CF innan januarifönstret stänger (finns ev fler lämpliga spelare tillgängliga då på marknaden) så vi är redo för vårsäsongen och ev slutspel.
Är nästan det scenariot jag gissar på!
Sedan hoppas dom på att Isac och/eller Cehlin kan bli aktuella efter nyår. OM det då visar sig kring nyår att vare sig Isac eller Cehlin kan komma tillbaka, så värvar dom slutligen en CF innan januarifönstret stänger (finns ev fler lämpliga spelare tillgängliga då på marknaden) så vi är redo för vårsäsongen och ev slutspel.
Är nästan det scenariot jag gissar på!
+ 2
Nå, det blir intressant och vi håller tummarna.
Den som är intresserad kan läsa Trebors intervju med Guter på hemsidan nedan. Det framkommer att Guter:
• hämtat upp familjen från Stockholm till Luleå vilket ger ett seriöst intryck
• ger samma Stockholmkaraktär som Cehlin och Kovas vilket passar fint för oss
• tillhör den överväldigande majoritet av hockeyspelare som besvarar alla frågor med "Nej, men...". Det tycker jag är lustigt, och känns som en "verbal smitta" hockeyspelare emellan, vilket jag tycker är underhållande, utan att ha några negativa tankar om saken; det är på isen de ska briljera:-)
Gissar att hockeyspelare ser intervjuer av andra hockeyspelare och det är skälet till att de faller in i "Nej, men..."-vokabulären när någon sticker en mikrofon framför munnen på dem.
Eller kan det vara så att "Nej, men..."-epidemin grasserar även utanför? Telefonsamtal mellan två hockey spelare:
A: Nej men hallå.
B: Nej, men hej, det är B.
A: Nej, men hej B; hur är läget?
B: Nej, men det är bra. Funderar på att gå på bio i kväll, är du på?
A: Nej men absolut, det går ju en kanonrulle.
B: Nej, men strålande. Ses vi utanför tio i sju?
A: Nej, men ja.
B: Nej, men OKrå, ses då.
A: Nej, men visst.
B: Nej, men hejdå.*
A: Nej, men tja.*
*slutreprikerna förutsätter att de uppträder artigt och inte har smittats av det ofog som sprids via amerikanska rullar och TV-serier: när någon bedömer att samtalet är avslutat lägger vederbörande helt sonika på luren.