Luleå HF

OM COVID EFTER FREEDOM DAY 29 SEPTEMBER
När det gäller nationell beredskap och skydd mot högsmittsamma luftvägsvirus har jag viss kunskap. Därför skrev jag en del om detta förra våren i syfte att ge andra hockeyvänner information för att kunna hantera pandemin så gott som möjligt.

I morgon kommer Sverige att väsentligen ta bort alla restriktioner och livet återvänder till det vanliga med fullsatta hockeyläktare, vilket beslutades av bland annat sportminster Amanda Lindh, som är uppvuxen med att under tonåren stå i klacken i Delfinen för att heja på Luleå Hockey, och alltså har bästa möjliga erfarenhet.

Är pandemin över nu? Nej. Det kommer att bli värre innan det blir bättre. Förhoppningsvis inte så mycket värre att vi tvingas in i uttalade lock-downs igen men värre kommer det att bli: räkna med det.

Och liksom våren 2020 vill jag förmedla lite kunskap till andra hockeyvänner. Jag ger nödvändig och uppdaterad bakgrund först och med det som stöd specifik information för hockeypublik.

HUR SMITTAR SARS-CoV-2?
En infekterad person utsöndrar virus i luftvägarna. Detta virus följer med vätskedroppar som alltid utsöndras vid andning, Och än mer vid tal, sång, nysning och hosta. Är dessa droppar större än 5µm i diameter är de så tunga att gravitationen får dem att falla till golv/mark inom några sekunder, men droppar mindre än 5µm i diameter förblir luftburna under lång tid.

• Primär luftburen spray?
Vid utandning skickas utandningsluften med de virusbärande dropparna i utandningsriktning d.v.s. vanligen rakt fram ”som en spray” åtminstone 1-2 meter. De större dropparna faller under den sträckan till marken, medan små droppar stannar kvar i luften och sprids med luftströmmar åt sidan, nedåt och uppåt. Vid tal och sång har utandningsluften större hastighet och når flera meter längre – och innehåller dessutom fler droppar! – och vid hosta eller nysning kan de nå bortåt 6-10 meter. Om dessa luftburna virusinnehållande droppar inandas av en annan människa kan smitta och infektion överföras. Varje andetag den riskutsatte drar blir ett potentiellt smittotillfälle. Tänka sig 12 smittotillfällen / minut - 720 smittotillfällen / timme - 4,320 smittotillfällen / 6 timmar under ett arbetspass, eller ha svit ett natt i samma rum... Ju fler droppar och virus - och ju fler möjliga smittotillfääen, desto större risk för att den exponerade personen utvecklar infektion.

• Sekundär luftburen aerosol?
De droppar som är mindre än 5µm förblir luftburna. Utomhus kommer de snabbt att elimineras av vindar och luftströmmar och risken för att de ska inandas av annan person bli nästan negligerbar. Men inomhus finns risken. De blir kvar mycket längre och elimineras endast långsamt genom att fällas ut mot tak, väggar, golv och andra föremål. Om det gäller en stor lokal med högt i tak kommer de som regel att till största delen koncentreras högre upp och risken att människor ska inandas dessa luftburna virus blir betydligt lägre. Men i mindre lokaler – som ett sovrum, en bostad, en liten affär och så vidare – ökar risken för att en människa ska inandas smittan. Ju längre en smittsam person befinner sig i lokalen och utandas luftburet virus desto mer ökar koncentrationen av smitta i luften. I princip ökar koncentrationen under ungefär en timme innan en balans mellan tillförsel och elimination etableras och när den smittsamme lämnar lokalen kan det normalt ta någon timme innan smittrisken i rummet eliminerats.

Kan man minska risken för sekundärt luftburen smitta? Ja, det kan gå exempelvis genom att använda högeffektiva andningsskydd eller filtrera luften genom HEPA-filter som fångar virus. Men i de flesta fall är det i praktiken viktigaste att öka ventilationen för att ventilera ut luft innehållande luftburet virus. I offentliga lokaler som skolor, affärer med mera finns krav som ofta innebär 2-5 luftbyten i rum per timme, än bättre på sjukhus och IVA och operationssalar uppåt ett luftbyte varannan minut.

Den största risken avser bostäder. Där har man riktmärket 0,5 luftbyten per timme men majoriteten av bostäder når inte ens dit utan kan hamna i 0,2-0,3 luftbyten eller mindre än så.

Hur ökar man ventilationen när det behövs? Med tekniskt utvecklade system finns möjligheter att dra upp ventilationen men för de flesta fall är det bästa rådet att öppna fönster för att vädra ut luft. Ett riktmärke kan vara att ett öppet fönster på 15-20 minuter ventilerar ut 50% av luften och kan man etablera korsdrag går det snabbare. Att kontinuerligt ha ett fönster öppet på glänt eller helt är förstås bättre och då strömmar varmare luft ut högt upp medan kallare strömmar in längre ned men det är svårt att uttala sig om den exakta effekten eftersom den påverkas av många faktorer som temperaturskillnad inne-ute, vindstyrka och vindriktning utanför fönstret, fönsteröppningens storlek, rummets storlek med mera.

Hur mycket luftburen smitta bildas? Ja det blir mer vid munandning än näsandning, än mer genom tala, ännu mer vid högt tal eller sång och ännu mer vid nysning/hostning. Men OBS att t ex högläsning en timme motsvarar att vederbörande hostat 20 ggr.!

Och här en annan mycket viktig faktor: Under vintersäsongen ökar bildningen av luftburen smitta inomhus rejält! Det beror på att kall utomhusluft tas in och värms upp vilket innebär att den luftens relativa luftfuktighet sjunker dramatiskt: luften blir torr. Och vid torr inomhusluft kommer storleken av utandade droppar att reduceras genom avdunstning vilket sker på en bråkdel av en sekund. Antalet luftburna droppar stiger snabbt och dessutom kan dessa innehålla betydligt högre koncentrationer än droppar utandade till mer fuktig luft. Här har vi den väsentliga förklaringen till att pandemivågorna utvecklas framför allt vintertid i tempererade klimat med längre avstånd från ekvatorn.

• Kontaktsmitta?
Vid så kallad droppsmitta räknar man vanligen också med att smitta kan överföras genom (direkt kontaktsmitta) att man t ex skakar hand med en smittsam person som kliat sig i näsan eller hostat i handen, alternativt (indirekt kontaktsmitta) att man vidrör ett föremål t ex ett dörrhandtag som en smittsam person vidrört med sin hand, hostat på eller liknande. Och sedan infekterar man sig själv genom att peta sig i näsan etc. Hur vanligt är det när det gäller covid? Faktum är att det aldrig någonsin dokumenterats en sådan smittöverföring. Svårt att utesluta att det KAN ske, men det har föreslagits från flera håll att för covid gäller enbart luftburen smitta; dvs det är genom att andas in luft som man smittas. Att bära handskar eller att tvätta händerna, tvätta händerna och tvätta händerna igen kan man väl i och för sig göra, men troligen har det begränsad eller ingen betydelse alls för att skydda sig mot covid.

HUR GENOMFÖRS SMITTSKYDD?
• Primär prevention
Med det menas att man informerar ALLA som kan utsättas för smitta hur de skyddar sig.

• Sekundär prevention
Med det avses att man söker upp smittsamma personer och förebygger att de smittar vidare.

I normalfallet är sekundär prevention det mest effektiva verktyget för att bekämpa smittspridning och det som mest kommer till användning när det gäller. Det bygger på att de, som kan vara smittade snabbt och enkelt ska komma till testning så att smittsamhet kan diagnostiseras. Därefter ges dessa smittskyddsråd och vidare smittspåras alla de kan ha exponerat vid kontakt, för att också de ska testas.

HUR SKYDDAR MAN SIG MOT SMITTA?
När det gäller den primära spraysmittan: se till att INTE befinna sig i sprayriktning. Gäller framförallt inomhus samt i buss, tunnelbana, taxi, men i viss mån också utomhus.

När det gäller sekundär luftburen smitta kan risken för sådan utomhus negligeras. Men inomhus finns risken definitivt. I mycket stora lokaler t ex köpcentra med högt i taket lär risken vara försvinnande liten. Men bostäder är högriskområden och det kan förstås också gälla andra små lokaler inklusive små utrymmen som toaletter, hissar, i trafiken etc. Den viktigaste åtgärden är förstås att öka ventilationen när så är möjligt: öppna fönster och eventuellt dörrar!

Skyddar munskydd/masker? Jodå. Så kallade kirurgiska munskydd eller liknande masker ger inget 100% skydd men dock ett visst skydd t.ex. mot primär spraysmitta, något sämre mot sekundär luftburen smitta. Men indikationen för att bära skydd är ju än mer för att den som är smittsam inte ska sprida smitta. Kom ihåg att troligen de flesta som smittar andra gör det dagarna INNAN den själv blir sjuk. Och med mask på begränsas hastigheten av sprayen, samt sipprar den ut mellan ansikte och mask; gäller det andning blir det knappt någon spray utan den utandade luft sprids uppåt från den smittsamme som bär mask. Vid tal, sång etc blir det lite spray framåt men betydligt kortare sträcka.

Specialfall för personer som löper hög risk vid smitta (t.ex. äldre eller med komplicerande sjukdomar) men lever isolerat och normalt inte har risk för att bli smittade. Men som i undantagsfall t.ex. besöka liten affär etc behöver utsätta sig för risk. Då föreslår jag att vederbörande skaffar en så kallad FFP3-mask t ex 3M Aura 9332, för närvarande för någon hundralapp; visserligen engångsskydd men kan rätt säkert förvaras i liten plastpåse och återanvändas länge om det bara sker ibland. Med den andas man UT luft genom en ventil så den är inte till för att skydda andra, men däremot ger den >99% filtrerat skydd när man andas IN och motsvarar vad personal på en intensivvårdsavdelning för covidpatienter kan använda.

Eftersom en stor del av covidsmitta sker hemma i bostaden är förstås ett mycket viktigt råd hur man ska göra OM man har någon person i hemmet som har säkert eller misstänkt covid? Speciellt om det i samma bostad finns personer som löper högre risk t.ex. äldre människor eller personer med sänkt motståndskraft etc.

Det bästa rådet att den (misstänkt, till testning skett) smittsamme vistas i eget rum under någon dryg vecka, samt med öppet fönster för att det inte ska byggas upp höga koncentrationer av luftburen smitta i rummet. Det innebär vidare att om/när vederbörande behöver besöka kök eller toalett släpps inte speciellt högkoncentrerad kontaminerad luft in i övriga bostaden. Ett problem är förstås att den som är smittsam kan vara det 1-2 dagar innan den själv insjuknar och inombostadsisolering kan etableras. Möjligen kan folk besluta om att initiera sådan efter speciellt hög exposition med risk att ha blivit smittad?!

När det gäller ventilation av bostäder är det ju normalt så att luft ska tas till sovrum IN via fönster eller eventuella inventiler och därifrån strömma till andra utrymmen och ut via t ex köksventiler, toalett/badrumsventiler eller skorsten. Men för att öka ventilationen av sovrummet i fråga vill man använda det öppna fönster för att ventilera UT luft d.v.s. ändra flödesriktningen. För att inte störa detta och inte påverka andra rum är det klokt att hindra passage genom öppningar ovan/under dörr; t ex med silvertejp. Detsamma gäller om det finns specialventiler -vanligen i taket - för in eller utluft till sovrummet; stäng eller tja även dessa under den vecka det gäller.

Ett problem är förstås att den som är smittsam kan vara det 1-2 dagar innan den själv insjuknar och inombostadsisolering kan etableras. Möjligen kan folk besluta om att initiera sådan efter speciellt hög exposition med risk att ha blivit smittad?! Det kan t ex gälla om någon i bostaden dagligen utsätts för risk. Då kan det kanske vara bättre att den i bostaden, som är extra känslig och riskerar bli svårt sjuk, isoleras i hemmet. Trist och jobbigt, men et finns värre.

HUR ÄR DET EPIDEMIOLOGISKA LÄGET I SVERIGE VID FREEDOM DAY 29 SEPTEMBER?
Till att börja med har de, som redan haft covid en hygglig immunitet mot reinfektion även om sådana förekommer. I dagsläget har uppskattningsvis 35% av 10-19-åringar haft covid och för personer över 20 år torde det vara c:a 30%, fast lägre för de äldsta och de äldre-äldre.

Sedan tillkommer vaccinationsinducerat skydd. Detta är något lägre än det skydd som naturlig infektion förmedlar, speciellt om det gäller Astras vaccin. Tyvärr avtar skyddet med tiden och efter t.ex. 6 månader kan speciellt äldre och personer med sänkt immunitet behöva en tredje dos. När det vaccininducerade skyddet reduceras är det första som händer att de kan bli infekterade och smittsamma även om de fortfarande har kvar hyggligt skydd mot sjukdom och död.

Så med hänsyn till immunitet efter såväl egen infektion som efter vaccination, och inkluderande att det finns ett överlapp (sådana som haft infektion OCH dessutom blivt vaccinerade och därför har ett extra starkt skydd) kan vi med en educated guessing tänka oss att för närvarande har vi c:a 35% skydd bland under 16-åringar, 50% skydd bland 16-17-åringar , 70% bland 18-29-åringar , 80% bland 30-59-åringar. Bland folk äldre än 60 år är det lite räligare att uppskatta: de har haft färre fall av egen infektion, men är å andra sidan vaccinerade i klart högre utsträckning – men de har dock längre tid från vaccination med följd att den effekten reducerats och immuniteten är mer relativ. Men säg att de t ex kan ligga på runt 80% också, fast för de äldsta är det nog lägre.

Det ovan beskrivna immunitetsläget skulle helt klart vara tillräckligt för flockimmunitet om det gällde originalvarianten av SARS-CoV-2 från Wuhan. Men nu dominerar den betydligt mer smittsamma deltavarianten i Sverige liksom i väst-världen och flockimmuniteten kommer inte alls att räcka.

Och så har vi det aktuella smittläget. Antalet fall av covid i Sverige HAR väsentligen långsamt ökat sedan deltan slog igenom här i mitten av juli och smittspridningen visar tydliga tecken på att gå uppåt senaste månaden.

PROGNOS FÖR HUR UTVECKLINGEN BLIR I SVERIGE?
Som ovan beskrivs kommer väderleksförändringen att promovera spridning av delta, som följd av torrare inomhusluft, och när nu de generella restriktionerna hävs kommer detta att förstärkas och vi kan vänta oss att pandemins nya våg kommer att slå till rejält. Troligen blir det förstås inte som vid föregående vintervåg men kommer sjukvården att orka med den ökade belastningen? Och kommer antalet dödsfall på äldreboende och hemsjukvård att raka i höjden alltför jävligt? Svårt att veta exakt hur jävligt det blir men jävligt kommer det att bli.

När det gäller primär prevention avvecklar Sverige alltså imorgon de generella kraven och rekommendationerna. Däremot rekommenderas att ”folk som inte är vaccinerade” ska fortsätta följa rekommendationer, dvs för dem föreslår man fortsatt primär prevention. Kommer de, som valt att INTE vaccinerat sig, att följa ”råd” om sekundär prevention?

Knappast. Här hade det varit bäst att inför vaccinationspass/liknande, dels för att säkra att ovaccinerade inte utsätter andra på dansgolv, föreställningar och liknande för risk, dels för att ge dessa ovaccinerade en puff för att vaccinera sig om det bara är av lättja man inte redan gjort det; dels kunde man använda detta för att också säkra att gamla och vårdbehövande inte riskerar hanteras och smittas av ovaccinerad personal.

Det man kan hoppas på är att sekundär preventionen nu kommer att fungera så bra som möjligt. Att nysmittade snabbt diagnostiseras och att smittskyddsåtgärder initieras.

Jaha. Just nu meddelar staten/Folkhälsomyndigheten att de kommer att initiera en tredje dos till äldreboende och hemsjukvård samt folk …över 80 år!

Synnerligen diskutabelt. Många länder har redan tagit beslut om tredje dos till äldre t.ex. i UK för >50 år, i US för >65 år, i Israel för alla.

Och här kör vi… >80 år! Mycket tråkigt, ett beslut som för många äldre, t ex 65-79 år som fick acceptera det mindre effektiva Astravaccinet, kommer att få betala för genom att antingen fortsätta leva isolerat kommande vinter om de överlever. Visst, så småningom kommer de att köra >70 år o.s.v. Men allt detta tar tid och det innebär att folk under tiden är oskyddade. I Israel påbörjades allmän tredje dos i början av augusti när deltan slog till i landet. Och under första månaden ökade bara smitta och dödstal, innan det stannade på en platå, och nu börjar avta. D.v.s. det tar tre månader att få kontroll, trots de massiva kampanjer för tredje dos man kört. Och vaccination bör förstås ske INNAN skyddet behövs. Risk för att Sverige återigen blir alldeles för sent ute.

Det var inte bra. Inte alls.

RISK FÖR HOCKEYPUBLIK ?
• Som åskådare på sittplats
Ja när det gäller den så kallade slipspubliken, dvs sittplats är risken för sekundär luftburen smitta mycket låg. Det handlar om jättelika lokaler där utandad luft väsentligen strömmar uppåt, mot taket. Det skulle kunna ske primär luftburen spraysmitta, men det mesta av det går nog rakt fram och uppåt, medan folk sitter nedåt. Men när man talar direkt till bänkgrannen etc? Javisst kommer det att ske en viss sådan smitta.

• Som åskådare på ståplats?
Här är risken större och det handlar om spraysmitta, speciellt när det ropas ramsor och sjungs, i synnerhet eftersom folk står så nära varandra. Här kommer det att spridas smitta, utan tvivel, och utbrott i klackar kan mycket väl bli rejäla.

• I andra utrymmen?
Visst, när folk är nära varandra kommer risk för spraysmitta att finnas, även om den luftburna smittan säkert blir mindre uttalad. Köer utomhus betydligt lägre risk spraysmitta, inomhus något högre. Men t.ex. toaletter etc om inte ventilationen är riktigt bra…

• Transport till arena?
Risken att smittas när man reser till och från arenan KAN vara högre än risken att smittas I arenan. För de närboende som promenerar eller cyklar knappast någon risk.

Men de som samåker i bil? Jodå. En bil innebär ett extremt litet utrymme med risk för spraysmitta. Dessutom för sekundär luftburen smitta utan luftkonditionering/eller återanvändning och stängda fönster. Om konditionering/AC är på ökar luftutbytet extremt högt men luftriktningen blir i princip från kupens fram till bak så spridningen den vägen är tänkbar. Bäst är förstås att öppna fönster och ofta blir det extremt ventilerat med bara delöppnat. Ta specialfallet en taxi med en passagerare: om denne sitter bak till höger samt man har öppnat fönster höger fram och vänster bak kommer en luftridå att bildas genom att luften går in vänster bak och ut höger fram.

Buss? Lite svårare att uttala sig om. Buss som stannar vid hållplatser och öppnar dörrarna frekvent kan uppskattas byta ut 1/3 av luften varje gång. Kan man ha taklucka öppen för utsläpp är det bra , även öppna fönster, men svårare vintertid. Långvägsbuss utan stopp KAN vara hyggligt säker med fin ventilation i riktning fötter där luft ventileras ut. Men gäller det äldre bussar med dålig/ingen ventilation som kör någon timme utan öppna fönster KAN innebära att mer eller mindre alla passagerare smittas genom sekundär luftburen smitta.

Tunnelbana? Alla förstår ju att risken för spraysmitta i en fullproppad tub är stor. Stannar ju och öppnar dörrar frekvent men alla som nyttjat T-banan och hamnat i situationer i rusningstrafik när den blir stående mellan stationer av någon orsak 5-10 min vet att luften tar helt slut. Ventilationen är då rätt obefintlig.

Tåg? Ofta faktiskt betydligt bättre än annat och vanligen väl ventilerade (förutsatt att ventilationen är påslagen och fungerar). Detta gäller i alla fall sittande passagerare. Stående i trängsel? Ja då finns ju sprayrisken och kan vara rejäl.

Flyg? Bland det säkraste. Dels har man luftkonditionering vertikal ovan-under passagerare och dessutom filtreras luften genom HEPA-filter som eliminerar t.ex. virus.

AVSLUTNINGSVIS
När nu läktarna fylls efter det att Sverige proklamerat Freedom Day kommer deltan att braka loss (mindre pga av fullsatta läktare, utan av alla andra genomförda och icke genomförda beslut), tro inte annat. Det blir förvisso säkert betydligt mindre än förra, publikfria säsongen men det blir. Läs igenom ovanstående och fundera på om det kan hjälpa dig att skydda dig själv och/eller dina nära. För att vi alla som älskar hockey ska kunna njuta den på riktigt nu.

Sven.Savage: Underbart inlägg. Det jag tycker är synd är att antivaxxarna skall styra utvecklingen. Vi som heller än gärna tar flera doser om möjligt skall inte begränsas av antivaxxarna. Stäng ute antivaxxarna och låt dem smitta varandra på kontrollerade ställen och betala för ev sjukhusvård. Låt oss slippa antivaxxarna på/runt våra rinkar. Inför vaccinationspass som bevisar vaccination eller antikroppar.
Nu har jag lagt ett inlägg som kanske skapar debatt förmodligen från antivaxxare.