Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
DamGården har lite knackat på. Men det betyder inte att det varit 4-5 lag som slagits i toppen. Det har bara handlat om Luleå och ett lag till, men vilket lag det handlat om har varierat år för år, när klubbarna gjort satsningar för att utmana os. Senaste åren har DamPölsan varit nära och senaste säsongen tog väl också DamPungen fler pinnar än vi och då trodde man ju att nu är de till slut ikapp. Men när det väl gällde som mest var det Luleå Hockey som kunde ta fram det mesta och det bästa. Att åka ned för game five borta i en fullsatt gävlig arena där allt var upplagt för att DamPölsan äntligen skulle gå hela vägen...och vi tog det! Sagolikt.
Damhockey ÄR annorlunda än herrhockey och skulle det se fler matcher är det inte omöjligt att du skulle upptäcka och även njuta av det. Några rejäla fördelar är att domarna dömer och spelarna och lagen accepterar det även när domarna gör misstag och man slipper en j-a massa avbrott för eländigt tjafs och skit: dammatcherna blir effektiv speltid och man slipper 0,5-1 timme av skit.
Jag kan nog tycka att i år tycks SDHL vara jämnare och fler lag som kan ta för sig än tidigare. Med undantag för att Luleå tycks inleda tydligt bättre än alla andra nu.
Och visst har vi alla våra fina finskor att tacka för detta. Det började ju med att Jennie Hiirikoski när hon fick reda på vad Luleås engagemang för damhockey skulle innebära valde att komma till oss och bli kvar. Inte bara det att han i många år utsetts till damhockeyvärldens bästa back utan också att hon haft sådan stor betydelse att gå längst fram och visa vägen och tagit ett enormt ansvar utanför isen och matcherna. Och det har gjort att andra finskor velat spela för oss. När vi talar om Jennie, Ronja, Petra, Vainikka, Tuulus är det ju inte vilka som helst utan den helt dominerande gruppen i det starka finska damlandslaget. Och när Luleås damer spelar/spelat som bäst har det varit damhockey på allra yppersta internationella nivå - inte oväntat att Luleå har vunnit det enda klubbvärldsmästerskapet som genomförts. Att få se Luleås damer spela hockey är bland det finaste man kan uppleva och att fått ha nöjet och äran av att vara med om den utvecklingen och tiden gör en ödmjuk. Jo, damerna har varit en fantastisk glädje för oss i Luleå. Men herrhockeyn sedan Bulan tog över har även den varit fantastisk även om den inte nått riktigt lika högt.