Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Intresset är ju mer eller mindre om man nu uttrycker det så, i det närmaste obefintligt. Och det finns egentligen ingenting som talar för att detta kommer att förändras under överskådlig framtid.
Anledningen till det är enkel. Det faktum att tempot inom Damhockeyn är så Oerhört mycket Lägre än inom herrhockeyn. speciellt på elitnivå, gör att underhållningsvärdet av Damhockeyn i sig, nästintill är Obefintligt. Iallafall enligt min åsikt.
Och det krassa faktum att frontttacklingar bröst mot bröst är förbjudet inom Danhockeyn, gör att intressevärdet för sporten blir 'Ointressantare än Ointressant'. Det är helt sonika så att det är fruktansvärt tråkigt att titta på Damhockey, även om Luleå är den dominerande aktören.
Och så länge som fronttacklingar bröst mot bröst är förbjudna, kommer intresset för Damhockeyn nästintill garanterat att FÖRBLI! i det närmaste Obefintligt.
För hur man än vrider och vänder på det, är det ett Obestridligt faktum att Damhovkeyn i nuvarande tappning är Oerhört tråkig att bevittna. Det är ett nedslående konstaterande, men det går inte att förneka.