Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Personligen brukar jag lindra min nervositet inför match genom att skriva och lyfta fakta, och under matchen kommenterar jag det som händer.
Men natten innan andra åttondelen i Delfinen la jag bara ut Omarks fantastiska TIFO och sedan koncentrerade jag mig under matchen till 100% av det man fick se.
Första matchen hade Luleå dominerat men från start körde Öret brutalhockey på en nivå som zebrorna tillät. Trots att de låg under spelmässigt vann de man-mot-man-situationer vilket var oroväckande. Och zebrorna släppte massor eller snarast sagt allt och inget tvivel om att det gav Öret chans att hålla Luleå borta från de bästa chanserna. Öret har utsett Eklind att stoppa Ponta med alla tänkbara medel och dessutom otänkbara. Limpan får kontinuerligt en eller två man på sig som skiter i puck och spel och bara försöker crosschecka honom samt klänga sig fast och dra ned honom på isen. Detta för att de skickligaste av de våra ska hållas borta och ska vi göra mål måste det komma från andra spelare.
I Delfinen blev det annorlunda. Nord kan ju döma, men lägger ofta en jättetröskel och tillåter det mesta. Nu valde han att visa ut för riktigt fula ageranden med hakningar och brottningar och även om Öret höll 0-0 efter första insåg de att sitter de utvisade så ofta åker de till slut dit.
Mot vårt bogeyteam Öret brukar vi konsekvent ha 2-5 ggr så många bra målchanser som de, men de vinner ändå med 2-1 genom att de bufflar in felstudsande flytmål, medan vi inte satt våra chanser.
Men igår blev det tvärtom. För de första hade vi inte 2-5 ggr så många bra målchanser utan 10-20 ggr så många. Bl a genom att vi jobbade så hårt att hålla puck och spel i Örets zon vilket inte gav dem samma chans som vanligt att etablera den eländiga felpasshockey i mittzon som är deras spelidé.
Och – ÄNTLIGEN – lyckades de övriga spelarna (när Limpan/Ponta totalblockerades av hängande och klängande Ören) utnyttja målchanser. Connolly gjorde på mindre än tre minuter lika många mål som han gjort under hela grundserien och Tyrre gjordr på egen hand ett helt fantastiskt mål.
Ja. Just nu känns det bra. Riktigt bra. Och nu spelar våra härliga damer finalmatch 2 mot DaMooDoo och Petra Nieminen har redan satt 1-0.
Men i morgon kommer herrarnas öden att avgöras i avgörande match mor Öret. Och även om vi dominerade och vann så härligt igår, har vi inte glömt hur Öret plockat oss så många gånger med 2-1 i matcher som vi varit det bättre laget i, och inser att i morgon kan vad som helst hända.