Vi får väl se vad personen har att försvara sig med när personen loggar in här nästa gång! Såvida inte personen bara scrollar förbi trådar med titeln "GodJul-tråden", förstås.
Jag tror att personen som skrev det är en person som en gång i tiden dyrt och heligt lovade att aldrig skriva på HS igen - och se så rätt personen fick! (Tur att det blev omgjort till SpS. För personens heder, menar jag.)
Dumma knas. Man kan inte använda sådana tecken mitt i en text om man vill få med resten... Nåväl, vad som stod efter vänsterparentesen var först en pil och sedan: hintar om profilskapet.
Samt:
Intressant är också westerlinds alla smileys i det där brottstycket av ett HS-liv. Vad i hela friden höll karl'n på med?
(Det där word-dokumentet med hela journalistkårens samlade yrkesverksamhet de senaste tio åren krånglar fortfarande, så det går ni nog miste om...)
Du vet nog lika väl som jag att chansen att jag "följde andäktigt med" är lika stor som att Ove Porslin kommer att spela i MoDo. Intressant är dock att även vår kära MoDorator scum tydligen räknas höra till samma liga som mig (<-- hintar ang. profilskapet).
En kul grej tycker jag är westerlinds alla smileys. Herregud, vad höll karl'n på med?
(Det där word-dokumentet med journalistkårens hela yrkesverksamhet de senaste tio åren fortsätter f.ö. att krångla, så det kanske ni går miste om...)
Jahaaaa...du tänker så! Ja, 26:e december ser jag verkligen fram emot. Vi får hoppas att det blir en trevlig tillställning. Själv ska jag ta tillfället att öva på min förståelse av andra språk den dagen (inte skaunska).
Speciellt för dig, ur GP (2000-04-07): "[f]Magiska bröder Till hösten ska sedinarna erövra NHL[/f]
Tidningen Vancouver Province jublade när Daniel och Henrik Sedin draftades av Vancouver Canucks förra sommaren. Det fanns bara ett fel: "De ger fruktansvärda intervjuer", konstaterade tidningen. Tvillingarna är magiska med klubba och puck, mycket sympatiska, mogna, kloka...ja, allt vad ni vill - men de säger inget... Ja, inget vi murvlar jublar åt, alltså. "Det är bara att köra på", "vi ska göra vårt bästa"; i längden blir det lite långtråkigt. Och då snackar vi ändå om intervjuer på svenska. Men jisses, grabbarna är 19, och så länge de spelar hockey som gudar får de vara hur försiktiga som helst. Så med vetskap om att Modokillarna inte skulle säga så värst mycket ändå så ombesörjde GP såväl frågor som svar i den här artikeln. Mycket nöje.
· Vi börjar med det viktigaste; hur ända in i fillefjonkan ska man skilja på dem, det verkar ju omöjligt? Inte då. För länge sedan sades det att bara backen Per Hållberg visste vem som var vem, men det är mest en myt. I dag skulle de flesta Modospelare märka om Daniel tog Henriks tröja och vice versa. Fast folk på stan har nog fortfarande problem. · Ja, ja, men hur gör man då? Seså, ta det lugnt. Finalen börjar inte förrän sju i kväll. Men så här är det: Henrik har lite rundare, bredare ansikte, väger också ett kilo mer. Han är dessutom två centimeter längre och har något rundare ögonform. Lätt, va? · Nåja, det får gå. Förresten, de säger kanske inte så mycket, men tycks alltid ställa upp för intervjuer, verkar oerhört vänliga och opåverkade av alla framgångar. Inga divor, va? Absolut inte. Så långt därifrån man kan komma. Ibland är det faktiskt frapperande hur vuxet, nä, moget passar bättre här, de agerar i alla sammanhang. Aldrig några dumheter, ständigt lika kloka, såväl i med- som i motgång. · Vad beror det på då? Säg det, vissa talanger föds vi med. Men trygg och harmonisk uppväxt spelar säkert en stor roll, pappa Tommy var själv hockeyspelare i Modo på 70-talet och vet vad det handlar om. · Är deras lugna och trygga personligheter till och med en förklaring till framgångarna? Tveklöst. Tränaren Pelle Bäckman sa ungefär så här i tv häromdagen: "Det är fantastiskt bra grabbar både på och utanför banan", klart att det är en fördel. Tvillingarna är ödmjuka och står med båda fötterna fast förankrade i den ångermanländska myllan - men samtidigt är de orädda på isen och beredda till enorma uppoffringar för att nå sina mål. Daniel och Henrik må vara försiktiga i sina uttalanden, men de är sannerligen inga mesar ute på isen, har lärt sig ett och annat tjuvknep och biter ifrån när det behövs. Mot Frölunda skulle Daniel till och med puckla på Pasi Saarela; det såg riktigt lustigt ut - ingen av dem visste hur man gjorde... · Trots allt, de är bara 19, folk rycker och sliter i dem hela tiden, och de har enorma krav på sig. Supertalanger får ju inte misslyckas, och när de kommer till NHL ska de ju helst vara stjärnor med en gång. Medges, och det blir naturligtvis en tuff uppgift. Men de tycks kunna skaka av sig pressen på samma fenomenala sätt som de skakar av sig motståndarna. Återigen, de är betydligt mognare än vanliga 19-åringar, och har en sådan tilltro till sig själva att de hela tiden ser möjligheterna snarare än svårigheterna. Tvillingarna har roligt på isen, och när övriga Modo darrade inför den femte semifinalen mot Brynäs var sedinarna bättre än någonsin. · Bäst när det gäller? För tidigt att säga; kritikerna invänder förstås och pekar på junior-VM i vintras. · Ja, där svek de väl? Svek och svek, men de bar inte landslaget till guld som de mest inbitna patrioterna hade hoppats. Betänk dock att laget höll betydligt lägre klass än vad som målades upp i media, och inte ens sedinarna kan vinna matcher på egen hand. Men visst, de hamnade för mycket i sarghörnena och fick ut för lite av sitt kunnande, inget snack om den saken. · I vintras skrev GP att det var bra, varför då? Kanske kan tyckas konstigt, men det var nog inte så dumt för tvillingarna att komma ner på jorden. Alltså: inte så mycket Daniel och Henrik själva utan alla runt omkring. Supportrar, kompisar, vi i media förstod att de trots allt bara var människor, och den insikten skadar inte. Efter JVM fick killarna lite lugn och ro, kunde koncentrera sig på Modo och se hur det laget har gått under den sista delen av säsongen. · Nu är det finaldags, sedan kommer VM, och redan har de spelat grundserie, Europaliga och JVM. Hur orkar de? 82 matcher plus slutspel i NHL, så det är bara att vänja sig. · Jo, det förstås, men med svenska mått verkar det ha varit ett mastigt program. I Sverige har vi ju dessutom begripit att träning är viktigt, det hinns ju inte med "over there". Vet någon hur många matcher de spelat egentligen? Daniel har gjort 76 tävlingsmatcher, Henrik 75. Visst, det låter mycket. Men själva gnäller de inte, och de hinner faktiskt med annat också. · Vadå, käka chips och gå på bio med Ö-viks skönheter? Kanske det med, men de går faktiskt i skolan. · Va? Samtidigt som de flänger land och rike runt och spelar hockey? Japp. Det var därför de sa nej till Vancouver som ville ha över dem redan i höstas. Naturvetenskapliga programmet, fast det som för andra elever tar tre år tar fyra för tvillingarna. Idrottsanpassad studietakt kallas det. De tar studenten i vår, och så här mitt uppe i finaltider har de fysik-, biologi- och psykologiprov. · Johan Plate, han idrottspsykologen, har nog aldrig föreläst, va? Knappast. Då hade han inte sagt att Brynäs skulle vinna femte matchen för att Modokillarna inte kunde övervinna sina hjärnspöken. Visserligen var många bleka, men tvillingarna (och Mattias Weinhandl) var det definitivt inte. De lyfte sig istället, återigen ett bevis på hur de handskas med press. · Över till NHL nu. Hur ska sedinarna som ser så snälla och väluppfostrade ut klara sig när stora, starka, fula busar tacklar in dem i planket? Det är väl det som är största problemet. Elitserien är ju kemiskt tacklingsbefriad nuförtiden, och det tar förstås lite tid att vänja sig. Men man ska inte överdriva det här med tacklingar heller, betydligt sämre spelare än tvillingarna har klarat omställningen galant. Och så spelskickliga som de är så vet de precis hur man ska undvika att bli tacklad, att hela tiden ligga ett steg före motståndarna. · Men ytorna då, rinkarna är ju mindre? Visst, men ju mindre ytor desto lättare märks tvillingarnas genialitet. Sedan är det faktiskt så här: I NHL är spelet inte lika defensivt strikt, det böljar mycket mer och när lagen bryter i mittzonen öppnas stora ytor. Daniel och Henrik kommer att få många två mot två-, tre mot två-lägen, precis som mot Brynäs senast. Och...tja, vi vet ju hur det gick. · Genialitet, ett fint ord. Men är de verkligen så otroligt bra, har de inga brister? Självfallet. De skjuter för dåligt, måste dessutom lära sig att de flesta målvakter täcker efter isen men är sårbara för lyftningar. Speciellt Daniel envisas med att alltid finta och lägga pucken efter isen. Det är snyggt när det går hem, men i NHL kommer coacherna att bli vansinniga på honom om han fortsätter. "Shoot high" är ett bekant stridsrop. · Deras storhet, hur beskrivs den? Kortfattat, tack, det börjar bli mycket nu. Okej. Ögon i nacken, tvillingarna har en närmast telepatisk förmåga att hitta varandra. De läser spelet fenomenalt, spelar - som man säger inom fotbollen - "på yta", lägger alltså pucken på en tom yta där den ene vet att den andre kommer. Sedan täcker de pucken oerhört bra, har bra balans - viktiga ingredienser inte minst när de kommer till NHL. · Till sist, Tre Kronor? Självklart ska de vara med i VM, i förstakedjan. Frågan är om inte Mattias Weinhandl borde med också.
HENRIK LEMAN Stockholm
*****
DANIEL SEDIN Ålder: 19. Mått: 186 cm/88 kilo. Juniormeriter: JEM-guld 1998, JEM-silver 1997, har gjort två JVM. Seniormeriter: SM-silver med Modo förra säsongen, deltog i VM med Tre Kronor.
HENRIK SEDIN Ålder: 19. Mått: 188 cm/89 kilo. Juniormeriter: JEM-guld 1998, JEM-silver 1997, har gjort två JVM. Seniormeriter: SM-silver med Modo förra säsongen, deltog i VM med Tre Kronor."
Vad skönt det kommer att bli för Sedinarna att komma hem nästa säsong och vara jättebra igen. De kommer nog aldrig att vilja återvända till NHL efter det. Yeah.
Nejdu, det är nog vår nya målvakt. Har hört att han har en strålande målvaktskarriär bakom sig, men en medelmåttig karriär som d****e i en sport jag inte törs nämna här på gång för tillfället...
(Tur att någon har lärt Frisco att göra text med bild i...)
Kul. Fast det är mycket roligare när man känner plastbubblorna smällas under fingrarna. Jag har faktiskt ett bit med jättebubblor som jag spar på tills jag får riktigt tråkigt någon gång (hörselskydd är dock att föredra när man smäller dem...).
Tyckte också att det var läge för en repris på Friscos fina julbild:
"Överhuvudtaget var det en omgång där det mesta gick i baklås för MODO. A l l a fyra lag som låg efter MODO i tabellen innan matchen vann - Luleå gick också om, Pirros gäng. Lägg därtill att Brynäs strax före och dagens gäster tog två poäng."
"Visst är goda råd dyra och så mycket kan man väl säga att det av det här året återstår tre hyperviktiga hemmamatcher för MODO-Brynäs idag, Mif på Annandag jul och så Södertälje dagen före nyårsafton."
"Idag gäller det för MODO att inte låta Sjödin dominera på det här sättet - blir det en liknande förlust kan det också handla om poängförlust igen." (Avd. Nähä, förlorar man poäng om man förlorar en match?
"Närmast patetiskt att per Svartvadet så här långt är målkung i laget. Kanske kan vi ändå hoppas att ölångtidsskadade Peter Högardh kan komma tillbaka i gammalt gott slag när han nu under juluppehållet får träna rejält."
"Skammens rodnad borde finns över Luleås ledning i övrigt som inte själva tog tag i det hela - och därmed hade fria sin back Peter Skrbek, som sittandes på avbytarbänken fick ta det matchstraff som 'Bulan' borde haft."
Heja, heja, heja Hasse (hur många år har han egentligen kvar till pensionen??)!
Antingen ljög jag, eller också såg jag dåligt, eller också växlar du mellan att vara en och att vara flera - för när jag kollade sen var du fyra. Att inte se sig själv räknas nog också som ett problem, tror jag...
Det brukar kunna bli sådär när man varit inloggad länge. Jag blir alltid lika förvånad när jag öppnar ett nytt fönster och det lyser tokgrönt överallt samt dyker upp massor av ifyllda pratbubblor...
Det var ju fint av dig att dra upp sådana där lyckliga minnen så här i juletider. Själv har jag iofs inget minne av något som hände efter den fjärde matchen, konstigt. Nu när jag tänker efter så kanske det var i den andra matchen Hasse åkte ut för att ha lagt pucken över sargen ändå? Det är ganska osannolikt att jag såg honom göra det (någon göra något överhuvudtaget) i den fjärde matchen, tänkte jag...
Jobbigt att försöka minnas saker som skedde så långt tillbaka som nästan fem år!
Vad har JAG med det hela att göra? Jag kan inget om coaching, så jag lägger mig inte i den där frågan. Det får folk som tycker sig kunna ägna sig åt att diskutera.
Cola är inte gott överhuvudtaget. Kola är inte heller så gott. Ikväll råkade jag äta en godis som innehöll cocos och kola. Det var verkligen inte gott.
PS. Om någon tycker om mörk choklad och godis med alkohol i är den personen hjärtligt välkommen hem till mig. DS.
Det skadar aldrig att gräva ner sig i lite historik och nostalgi såhär när man snart inleder ett nytt år...