pean: Det jag älskar med Aagaard är att han inte åker omkring och letar avslut i tid och otid. Han spelar hockey där han är och när han får läget då smäller det.
Brickley gör inga mål och även han har problem med ett överkreativt skott som mer handlar om hårdhet än precism. (Hmm? finns det ordet.)
Förutom det så finns det inget jävlar anamma när det gäller att skottjävlet skall träffa mål. Det är comme ci comme ça. Det är inte det skott han skulle ta om en närsåendes liv stod på spel.
Heyerdal: Svenningssons skott är aningen senfärdigt. I sista sekunden så verkar han alltid vilja ta i extra hårt, hårt som fan. Så i stället för att låta klubban ha en kort färd mot pucken så höjer han den en extra decimeter för att just, ta i hårt som bara fan. Den lila fördröjningen förstör allt. Han blir försenad.
Bernhardt hålller inte på med "nu skall jag ta i så jävla hårt jag kan skott, trots att det tar en evighet". Oftast kör han korta dragskott där själva skjutet följs upp av en handled. Snabbt/kort/hårt och svårläst för målvakten.
Södergran påminner fan emellanåt om Malkin när han åker med pucken offensivt. Men det har varit otroligt mycket filmjölk när det kommer till avslut. Det verkar nästan orimligt att styrkeförhållandena mellan att skära som smör genom alla försvar till att vara en helt ofarlig spelare när det skall till.
Skall det bli några barn gjorda duger det inte med stolpe ut. Södergran har dessvärre inte ens haft stolpe ut. Han har skjutit över och utanför när han fått sina öppna lägen. Tänk om det blir ordning på torpet nu.
{9233}: Domarexpertisen i studion säger: Att farten i tacklingen har betydelse. Som att det vore oansvarig fart. Jag kan såklart gå med på det när spelarna går in för att tackla, vilket oftast är uppenbart mot sarg t.ex. Eller vid uppenbar open ice tackling.
Däremot. Vid ett läge där två spelare som aspirerar på puck möts i mittzon, nästan utan att kunna planera sitt möte med varandra drabbas av att man har för hög fart. Hur fan skall man kunna förutspå det?
Är det meningen att alla spelare på planen skall försöka åka i slow motion för att inte bli illa bedömd?
Nu blev det utvisning i stället och i fråga om att överlämna pucken. Nja. Det här blir bra. Nu spelar vi längre tid i numerärt överläge över övertiden,
Lyckner förklarade problemet exakt Vi spelar tvådimensionellt. Två går på mål, båda markerade. Aagaard försöker att nå fram till i alla fall en av dem, ingen av dem kan göra ett anständigt avslut.
De som går på mål måste samarbeta och inse att en skall ordna djup. Bromsa in skapa ett alternativ. Alla kan inte rusa på en chanspuck mot målvakten.
Trots allt. Vi ligger bara under med två mål och jag tycker att DIF hade svårt att freda sig den här perioden.
Å andra sidan så verkar vi ju vilja överträffa varandra på att skaffa oss så usla mållägen som vi kan. Det verkar som att vi letar någon (Som inte finns) som skall göra mål. Det måste vara jobbigt i sinnet att komma med bra fart göra en kille och ändå verka tro att " fan! jag måste dribbla två till, innan jag kommer till avslutsstånd." Då är det bra att det finns någon som Svenningsson som inte verkar begränsad av tvångsmässigt försöka göra de omöjlig dragningarna, utan i stället skjuta. -- Vem fan vet när man får skjuta nästa gång?