Sen har Timråklacken setts/hörts betydligt starkare. Jag kan egentligen bara svara för mig själv. Men just nu råder någon slags kollektiv förlamning inför slutspelet...
Ja, det var någon som sa att de sagt på radion att MoDoklacken hördes mycket bättre än TIK-klacken. Det förvånade mig. Visserligen hörde jag inte TIK-klacken alls, men jag tyckte inte att vi lät så mkt heller...
ModoAnte: Jo, iofs. Men jag kan inte släppa tanken på vilket makalöst tryck det skulle bli inför matchen. I media, bland supportrar, i hela regionen. Men det är klart, skulle ni hamna på plats 7-8 får ni gärna slå ut VF eller FBK, så kan vi mötas i semi. Fan, du har omvänt mig, det vore ju ännu större... =))
Det bästa vore ju faktiskt isf om MoDo och TIK möttes i en final - för då fanns det ett bra skäl att gå mellan Övik och Timrå för finalmatcherna (vilket tydligen jag, poffa och t.o.m. miiiike ska göra).
"Derbyt, det sjätte mellan lagen den här säsongen, var ingen grannlåt, även om det vida överträffade Scandal Beautys skräniga version av ”Du gamla, du fria”."
Det kanske var tur att man inte hörde Scandal Beautys version, alltså?
alla: Skickar en liten bild från isladan i Timrå som verkligen behöver renoveras. Mitt under matchen igår ramlade lamparmatur/lysrör från taket ner på den stackars souvernirförsäljaren som stod precis bredvid sargen vid bortastå. På denna bilden så är fortfarande lamporna kvar i taket uppe bredvid Lillstrimmatröjan (som vissa i Modoklacken trodde hette Svenska Cellulosa och inte Svedberg).
Jag hörde av en kille att TIK hade 32 skott på mål innan de tog ut Freddan i slutet av matchen. Kan det verkligen stämma att de sköt 17 skott efter det? (Eller ska jag bara låta bli att lita på killen som sade det till mig?)
knaskamilla: Säg såhär, t.om tränarna i TIK (Kenta och Eldarn) tvivlade starkt på uppgifterna om skottstatistiken, dom hade tydligen helt andra siffror. Man plockade ut Freddan 18.41 in i tredje. Man ska alltså ha bombarderat Hirsch med 17 skott sista 79 sekunderna, det blir ett skott var fjärdekommasjätte sekund det. Tillåt mej tvivla...
knaskamilla: Jeg tror på de tre store konspirationsteorier: JFK, Månelandingen og Hirsch på mål i slutspillet 2003 (og den sidste kan jeg godt lide)...
NuMountain: Tänk er 7 heta derbyn det vore väll underbart.Även om ni skulle slå ut oss i en semifinal så känns det som en mycket bra avslutning på en otrolig säsong. Kämpa tills ni stupar..........
henrik: Jag har ju redan gett upp kvartsfinalserien för länge sen, och nu äntligen ger det resultat. Det blir alltså ingen semi, absolut inte och den vinner vi inte heller.
poffa: Det här försökte jag posta innan systemet kraschade igår. Du skickar jag det i stället.
poffa: En vapenbroder. Va skönt att inte vara ensam.
Inatt hade jag en liten mardröm.
Som de flesta i sådana häringa utsatta lägen så börjar jag åkalla högre makter, utföra turliga, eller i alla fall icka oturliga ritualer för att hålla ödet vid jämnmod. jag blir helt enkelt vidskeplig, något jag aldrig skulle erkännas mig under serielunken. Ett mönster jag tror mig ha sett under denna säsong är att Modo förlorar matcher när jag är på plats i kempis. Egentligen så är det inte med verligheten överensstämmande, men jag har fått känslan att jag egentligen inte skall se kvarten på riktigt i Ö-vik.
Suget efter att få se en match är ändå så pass stort att jag inte skulle bli förvånad att se mig själv på läktaren, på tv i direktsändning, när jag sitter här hemma framför Canalen plussens utbud undrandes: - Faan där var ju jag! Jaså? jag tog mig dit ändå.
Tillbaks till drömmen.
Matchen blev jämn och Modo gjorde en tapper insats men tillslut segrade Frölundas Indianer. På läktarna blir det helt tyst och även jag deppar. Inte riktigt lika mycket som den gången jag sittandes i publikhavet hörde Lars Janssons ribbskott eka i mina öron, men ändå.. Riktigt illa till mods kände jag mig, men värre skulle det bli. Huvud efter huvud ur det knökfulla (Ursäkta min franska) folkhavet vrids mot mig. Anklagande ögon, säkert femochetthalvt tusen gånger två, stirrar på mig. Man börjar peka. någon ropar; - Du skulle ju hålla dig hemma! - Ja just det! hörs det från ett annat håll. Jag känner mig alldeles förvirrad, är jag inte hemma? allt visas ju på tv och i knät har jag en halväten skål ostkrokar. Fingrar hytter mot mig och långsamt, rytmiskt börjar publiken skandera Ditt fel, ditt fel! En trumma hjälper till och stämningen i hallen börjar bli riktigt obehaglig, precis som det skall vara för fienden i kempis. Fast nu är det jag som är fienden. Jag tittar häpet på tv:n.
Trumman dunkar vidare, högre och högre: Ditt fel, DITT FEL!
Plötsligt vaknar jag helt svettig. Någon bankar på dörren och säger: - Klockan är snart fem, dags att göra rätt för brödfödan. Jag är på jobbet, det är ett nytt skift, måndag morgon och jag har inte hunnit skaffa någon biljett än.
Ännu i denna stund, har jag inte skaffat mig någon biljett, men jag tänker göra ett tappert försök. Ödet får avgöra om jag tillåts infinna mig på plats i morgon.
Med såna stressiga drömmar är det otroligt att du får någon sömn överhuvudtaget. Jag lovar att om MODO förlorar (gud förbjude!) och du är där så skall jag inte vara med i det rytmiskta skaderande som du beskriver. Jag kan dock mycket väl använda mig av detta inför matchen för att lätta upp stämmningen lite grann.
· 
Nej, nej, nej...
Kung Cobra - hugger med plocken, när du minst anar det.