qwertas: Man ska även komma ihåg att allting är relativt. MoDo har ju haft breddproblem under flera år där tredje och fjärdekedja ofta bestått av offensiva spelare som inte varit tillräckligt bra för att bidra offensivt, samt Kfop och en tacklingsspelare som Tuokko eller Hedman. Ska jag ha en spelare i tredjefemman så tycker jag fortfarande att Byström är ett bättre alternativ än Häggström.
Byström är inte heller ensam om att ha blivit hyllad de senaste säsongerna. Isak Ahrling, vars senaste säsong ni kan se nedan, är ett annat exempel:
Sv: RE-building the future 2011/2012
2011-12 | Växjö J20 | SuperElit | 11 | 2 | 3 | 5 | 8 | -14 | | | |||||||
Skövde IK | Division 1 | 28 | 1 | 3 | 4 | 10 | -8 | | | ||||||||
Björklöven J20 | SuperElit | 10 | 1 | 2 | 3 | 8 | -15 | | | ||||||||
Björklöven | Division 1 | 5 | 0 | 4 | 4 | 0 | 1 | | |
qwertas: Hellström var ju likt Molinder en kille som inte hade något "vapen". Ingen riktig dribbler, verkligen inget skott osv. Jag tror att det har en hel del med inställning och hur man är som person även utanför rinken att göra.
Tar man en sådan som K Fopp som kan bänkas, spela oerhört lite eller vad som helst utan att någonsin gnälla så är han betydligt bekvämare att ha att göra med än någon som är butter och gnäller över lite speltid.
Handlar det då om en spelare som ligger på marginalen så tror jag 10 coacher av 10 tar den som alltid gör sitt jobb på träning, aldrig gnäller och som accepterar sin roll på planen till 100%.
Bad_Brett: Kan ju vara så pass enkelt också att dom spelarna du nämner inte har/hade rätt drivkraft. Jag menar, vill man inte på riktigt så är det också svårt att lyckas.
Har man rätt karraktär så borrar man ner huvudet och kör när motgångarna kommer.