J F K:
Jag vet inte om det är annorlunda norrut, men i Stockholm gillar älskar företagen lite kaxighet så länge det åtminstone finns en mikroskopisk chans att lyckas. Det som egentligen kanske borde ses som tecken på verklighetsförankring ses som losermentalitet. Tror i det här fallet att det är precis tvärtom, dvs att det är viktigt att utåt sett ha en småkaxig inställning även om man bakom stängda dörrar inser att chanserna är minimala.
Sedan beror det ju naturligtvis hur man gör det. Att göra en Daniel Widing och peka finger gör nog inte många sponsorer glada. Att därmed ha den skämtsamma attityd som Svartvadet hade 2007 (ni får snabba er om ni vill bli hjältar, annars blir jag det etc.) tror jag alltid är positivt.
Veckans hetaste ämnen
766
Fast jag kanske är skadad sedan IT-eran som dog mars 2000...
Poängen är att man minskar pressen på sig om man som modo inte går ut och skrävlar. Det har alltid hetat att vi svenskar är bäst när vi får slå ur underläge, så bara för att ett av alla kaixga lag lyckades ifjol tror jag inte att det faktumet ändrats. Journalister som ältar de kaxiga uttalanden man gjort när man får motgång. Att man sedan internt inom gruppen har som målsättning att vinna hela skiten förutsätter jag.