MoDo Hockey

Costanza: Vilken afton, nu när dimman lagt sig och jag tillbakablickar så är det länge sedan man kände sig så lugn även om löven tog över matchbilden. Inga pillerburkar framme, bara ett fånigt leende. Sitter nu äter en grötfrukost som aldrig tidigare smakat så bra, i Umeå smakar nog gröten bittermandel. Nu är det bara att ladda, bara en sådan sak som man att man längtar till ny matchdag, det var länge sedan. Ifjol var det bara ångest.
Mina Åsa-Nisse vänner var väldigt tysta igår, inga tråkningar utan bara tyst, undrar varför🤔