1150x200-modo-header2-kopiera.webp

MoDo Hockey

505301 inlägg · 4102 ämnen

Inlägg #2746980

Sv: MoDo Hockey - Växjö Lakers HC 24-10-10 Hemma
smyl: Du bjuder på några intressanta filosofiska tankar. Ska vi ta det ett steg längre, så kan man fråga sig varför man bryr sig överhuvudtaget. På så sätt är de nog mer rationella i nordamerika, där det är mer fokus på att det ska vara ett kul event snarare än resultatet.

Men i Sverige... MoDo var ett av de första orden jag lärde mig i livet. Jag minns fortfarande hur jag låg på brors säng (mina föräldrar vägrade titta) efter den avgörande finalen 1999 och var helt tom. Det kändes som att livet var slut. På samma sätt hjälpte SM-guldet 2007 mig att ta mig igenom en av mina jobbigaste perioder i livet.

MoDo går inte att rationalisera. Det är en yttre kraft, något vi inte kan påverka, och det är just det som är tjusningen - det oförutsägbara. Denna passion hade såklart inte funnits ifall vi vann guld varje år. Det är som Ying och Yang - Ljuset föds ur mörker, och ljuset förvandlas alltid till mörker förr eller senare.

Det som svider nu är att perioden av mörker var alldeles för lång (egentligen sedan guldet) och perioden av ljus har varit alldeles för kort. Det går inte att rationalisera bort den känslan - När vi äntligen träffade rätt, när vi efter sju år äntligen hade reparerat alla de skador klubben ådragit sig under nästan ett decennium... Så kastar vi allt i sjön igen.
Kommentera

Svarskommentarer

Sv: MoDo Hockey - Växjö Lakers HC 24-10-10 Hemma
Bad_Brett: Är det inte lite tidigt med ett konstaterande av att vi kastat allt i sjön? I den värsta av världar så är det fortfarande ytterligare ett par lag som verkar ha majoriteten av kroppen under vattenytan tillsammans med oss iaf.

Inte riktat mot dig, men spinner vidare på smyls inlägg. Det är trots allt lite provocerande med gänget som endast dyker när det stretar emot sportsligt och ska predika djuplodande analyser över hur allt är skit med en “told you so”-attityd - för att sedan försvinna spårlöst när det slutar på ett lyckligt sätt. Då kan jag nästan uppskatta de som konsekvent spyr galla på allt och alla istället.
Kommentera