Trilske: Jo, play dirty-Blomman har jag ifrågasatt länge. Jag ogillar starkt hans otäcka blick och sätt att snacka. Känns som Stråhle, Hellkvist och några andra som är oerhört skickliga på att säga precis det folk vill höra, men som inte alls framstår särskilt ödmjuka och inkännande som de säger sig vara.
Haha, när Sanny började ifrågasätta sin egen vurm var det som att han plötsligt insåg att han blivit manipulerad och snärjd, fast utan att han riktigt kunde sätta fingret på hur det gått till.
Willow: Han gör konstant den där narcissistiska grejen med att alltid få allting att handla om honom. Det är ungefär som om jag tvingas lämna återbud till en fest som sedan blir misslyckad. En normal människa hade sagt "Vad tråkigt att höra, hoppas nästa fest blir roligare!", men Blomqvist hade i stället direkt dragit slutsatsen att festen blev misslyckad eftersom han inte kunde komma. Därefter hade han kramat ur sig lite krokodiltårar och dragit ett bombastiskt tal om hur han "har svikit alla festdeltagarna, hur han har förstört deras kväll genom att inte kunna närvara, men nästa gång kommer allt bli bra för då kommer han vara med".
Det är extremt cringe och dessutom lite smått obehagligt då man inser att det bara är ett narcissistiskt skådespel.
Jag får psykopat-vibbar av sådana.