Det är inte ens ilskan som dominerar längre, utan tröttheten. Allt känns igen. Samma snack om förändring, samma lösningar inom samma lilla krets. I Ö-vik känner alla alla och det märks. Man byter tränare, klappar sig själv på axeln och låtsas som att man gjort något.
Laget på isen ser ut därefter. Inte ett bygge, mer ett hopplock. Legoknektar som är här för istid, roll eller ett nytt kontrakt. Inget fel i det – men när det är hela grunden blir det tomt när det blåser. Ingen identitet, inget som håller ihop.
Så länge man fortsätter skydda strukturen högre upp och nöjer sig med att offra tränaren kommer det här bara rulla vidare.
gramse: Hinken är säkrad och klar. Han gick tidigt ut i media om att han är het på marknaden med massor av anbud. Klubben kände sig tvungen att hålla fast vid honom.