Bad_Brett: Twitter som kom blev populärt. med bara 180 tecken gjorde man oneliners. För mig är det fortfarande konstigt att det lockade mer, men det fanns berömdheter där.
Många försvann, flera av mina kompisar jag fortfarande har (även nära här i stan) och skriver med försvann.
Debatten försvann och dt blev ett riktigt generationsskifte här. Även ett kulturskifte.
Själv lyckades jag inte anpassa mig till twitter. Kanske för att jag inte riktigt gillar mobilen i högsta hugg jämt och ständigt. Men nog blev det fattigare för dem, det är jag säker på.
Det blev som du säger en dark ages. Scim tyckte det blev tråkigt och valde att avsluta. Då tappade även jag intresset och lämnade som moderator.
Men jag stannade som skribent. Det visade sig omöjligt för mig att se när tikarna tog över och våldgästade gästboken till förstörelse. Det var därför jag klev tillbaks, Inget annat. Vi Modoiter behövde ta tillbaks debattklimatet och makten över vår egna gästbok. (Ursäkta tik, men så var det.)
Skulle jag ändå vara här så var det bättre att vi hade kontrollen. Må så vara med mig. Tarasov verkade bra och det har han verkligen varit. et finns fler med mer blygsamma roller. (Men viktiga) Ingen av oss är partiska Ö-vikingar (förutom den tid då jag och Scim var borta . det gick ju inte så bra.) och så har det varit sen början. Jag tror det är bra det räcker att man är en bra Modoit i hjärtat. Blir man för partisk med hjärtat sker felbeslut, man kan inte bara styra med känslor.
NuMo: Ja, och även om vi har haft våra tjafs, så är det ju därför jag också är kvar, 20 år senare. Jag minns att jag ibland gick in under "the dark ages" och skrev en massa inlägg som ingen svarade på, enbart för att hålla gästboken levande. För jag föraktade Twitter-klimatet så mycket.
Det jag saknar mest från "the golden ages" är ironin. Den har försvunnit lite med åren. Förvisso kanske det speglar samhället i stort. Men vi hade mycket kul med t.ex. BombayTV för att både kritisera oss själva och jävlas med hyndorna. Det fanns definitivt en sofistikation på den tiden då tongången kunde vara ganska brutal samtidigt som det var en självklarhet att vi var vänner även med våra fiender... så att säga.
Många försvann, flera av mina kompisar jag fortfarande har (även nära här i stan) och skriver med försvann.
Debatten försvann och dt blev ett riktigt generationsskifte här. Även ett kulturskifte.
Själv lyckades jag inte anpassa mig till twitter. Kanske för att jag inte riktigt gillar mobilen i högsta hugg jämt och ständigt. Men nog blev det fattigare för dem, det är jag säker på.
Det blev som du säger en dark ages. Scim tyckte det blev tråkigt och valde att avsluta. Då tappade även jag intresset och lämnade som moderator.
Men jag stannade som skribent. Det visade sig omöjligt för mig att se när tikarna tog över och våldgästade gästboken till förstörelse. Det var därför jag klev tillbaks, Inget annat. Vi Modoiter behövde ta tillbaks debattklimatet och makten över vår egna gästbok. (Ursäkta tik, men så var det.)
Skulle jag ändå vara här så var det bättre att vi hade kontrollen. Må så vara med mig. Tarasov verkade bra och det har han verkligen varit. et finns fler med mer blygsamma roller. (Men viktiga) Ingen av oss är partiska Ö-vikingar (förutom den tid då jag och Scim var borta . det gick ju inte så bra.) och så har det varit sen början. Jag tror det är bra det räcker att man är en bra Modoit i hjärtat. Blir man för partisk med hjärtat sker felbeslut, man kan inte bara styra med känslor.