Årets poängkung i ES?
Eller så gör Steve som Paul Kariya gjorde i SC finalen efter blivit proppad av Scott Stevens , att efter lite vilande hämnas med göra det avgörande målet istället
Naturligt är väl att man signar den klubb man får bäst deal. Men är det verkligen en sån stor skillnad mellan svenskt och utländskt beteende här?
En svensk spelare har kännedom, det har inte en icke svensk.
Ambroo:
LL är nog närmare verkligheten är du i denna fråga - eller så uttrycker du dig bara riktigt klumpigt. I så fall är du ursäktad.
Klasslirare är kanske bra, men om man inte ids göra någonting med sin klass är det väl inte till någon större nytta för klubben. Och det spelar ingen roll om man är född i Sundsvall, Medelpad, Sverige, Europa eller Världen i detta fall.
Och att en kille född och uppvuxen i Skåne skulle vara bättre än en från Uleåborg för exempelvis Luleå, bara för att det står så i födelseattesten anser jag vara rubbish. Ja, fram till det ögonblick att du lägger fram ovedersägliga bevis på detta, gärna i form av en vetenskaplig utredning.
Jag köper att 'en från trakten' kan ha mer 'klubbkänsla' än en annan innan man spelat i föreningen - men 'trakten' är då i detta fall inte liktydigt med Sverige.
Att svenska juniorer blir sämre och sämre beror dels på att andra länder har utvecklats (dvs försämringen är delvis relativ) och, tro't eller ej, taskig attityd från många svenska juniorer. Det finns rätt gott om juniorer som tror att de är stjärnor för att de finns noterade för att ha suttit av ett lagstraff i elitserien. Och det är inget jag sitter och hittar på själv utan det har jag hört från folk som är betydligt mer insatta i svensk hockey än vad jag är.
Är det meningen "En svensk spelare har kännedom, det har inte en icke svensk." som du vill att jag ska särskåda, eller är det något annat?
Detta 'juniorproblem' finns även i andra idrotter. Att ta ur sig det där allra sista för att gå från junior till senior 'på riktigt' är något många faller på i dagens välfärldssverige.
"Varför offra ännu mer, när jag har det bra redan nu".
Ambroo:
OK. Nu var jag fjantig.
Men nu har jag också läst igenom vad jag, du och LL skrivit.
Vad är det som du sagt som jag missat?
Man kan väl bli poängkung i elitserien även om man spelar i ett bottenlag!
Det beror alldeles på hur många mål laget TOTALT sett producerar och inte på tabell läget!
Finns några få undantag som legat högt trots rejält dåligt tabelläge som
Fredrik Bremberg häromåret men många är dom inte!
Ja Alex Ovechkin och Sid Crossby visade ju klart och tydligt förra säsongen det är omöjligt att göra poäng i botten lag när dom vart 3:a respektive 6:a i poängligan och Alex gjorde 52+54 = 106 poäng och Sid 39+63=102 poäng och då spelade båda i 2 av seriens sämsta lag
Jag trodde nån Modoit skulle hinna före våra vänner från Luleå men inte..
Vad anser du?
Vidhåller bara att det är sannolikare att varje års skyttekung kommer från den övre halvan av tabellen än den nedre o speciellt lagen allra längst ned!
Vem har sagt man måste vara en världsspelare för vinna poängligan då ? det räcker ju med vara en välscoutad spelare så kan dom mycket väl vinna poängligan i ES .. men visst ja enligt dig och dina polare kan man ju inte lyckas om man inte jättekänd och vunnit nån annan ligas poängliga ju
LL: Ja, vad menade jag då med bättre utveckling? Ja, att elitserien har fått ett allt större inslag av utomrikiska spelare råder inga tveksamheter om. Detta har varit både till gott och ont, som jag och säkert fler än mig mer anser.
Fördelarna är väl kort sagt att de gånger vi får hit bra spelare som inte i första hand breddar ligan utan faktiskt toppar densamma så är det bara att tacka för grannlåten. Här har det handlat om spelare som plockats som stjärnspelare och även uppträtt som sådana, med en riklig utdelning i poängprotokollet. Jag anser att exemplevis spelare som Juha Rihijärvi, Tom Bissett och Tomi Kallio kan nämnas på den listan. I de här fallen är det givetvis till det bättre och man vore ju dum och på gränsen till icke hockeykunnig för att inte vilja se mer av den spelartypen.
Men, ja, för det är ett men med också, såklart. Den utan tvekan större delen importer som har flugits in från snart all världens hörn har inte tillhört den nivå av spelare som jag precis har nämnt. En större del skulle jag säga har tillhört den där grå massan av spelarnamn man knappt kommer ihåg. Vem är det som kommer ihåg Denis Chervyakov, t.ex, eller Vadym Slivchenko, eller varför inte Reid Simonton? Den förste representerade VIK Hockey, den andre Färjestad och den tredje spelade för Frölunda, och detta ägde rum under säsongen 1999/00. Alla tre spelare gjorde 30 matcher eller mer för resp. klubblag, och ingen gjorde fler än tio poäng.
Detta är givetvis inte bra. Inte för svensk hockey, då dessa spelare nog vare sig du vill medge det eller inte faktiskt satte käppar i hjulen för en kanske lovande och spelvillig junior. Det är heller inte bra för ligan i allmänhet när sådana spelare får en rätt betydande mängd speltid. Ja, för att kunna fortsätta kalla den svenska hockeyligan för den bästa utanför NHL så vill man väl ha spelare som även kvalar in på den listan. Ja, även om det garanterat finns (roll)spelare i NHL som lika gärna skulle kunna esättas av svenska elitseriespelare.
Det stora felet med de svenska juniorerna, ja, den del som nu inte lyckas slå igenom riktigt på allvar, trots en talang lite utöver det vanliga stavas väl disciplin och hängivenhet. Man måste hela tiden ha ett mål och en strävan att lägga ned lite mer kraft och energi att bli snäppet bättre än sina jämnåriga kamrater. Talang är givetvis ett måste, men den är inte ett villkor i sig självt som med garanti gör så att en spelare lyckas. Det juniorerna faller på (de som nu gör det) kan alltså vara ett klent psyke. Vad som behövs där är jag inte man at svara på. Men att svenska juniorer får lära sig att allt inte komer gratis är kanske en början.
Hur knyter man ihop det här med en tydlig koppling till utlandsimporter då? Ja, hur det än är så behöver spelare få speltid för att kunna utvecklas. Givetvis ger man inte det förtroendet till vad skrot och korn som helst, bara för att i efterhnad kunna stoltsera med "meriten" att ha gett juniorer chansen. Laget åkte på dyngstryk, men nog f- stälde vi upp med två rena juniorkedjor.... nej, det funkar ju inte. Den tränaren blir inte gammal på sin post. Nu håller jag på ett av de elitserielag som till för bara ett par år sedan tillhörde de som importerade flest spelare till sin A-trupp. Det är kanske inget man går och tänker på under säsongen när, eller ska vi kanske säga om, det går bra. Men nog är det något som påtalats relavivt ofta, och då inte med positiva ordalag. Jag skulle säga att man genom att ge bort en eller flera platser till importspelare som istället hade kunnat tagits av egna juniorspelare så skjuter du dig själv i foten till stor del. Inte med pumphagel, inte alls, men nog mycket för att i vilket fall orsaka lite sveda och värk. Sveda och värk som på lite sikt kanske gör att de unga lovande spelare som kommer fram i den egna klubben inte finner mödan värt att kämpa det där lilla extra för det där A-lagskontraktet som man så hett eftersträvar.
Är det kanske det som är orsak till den "sämre attityd" som du påtalar finns hos många svenska juniorer. "Det spelar ingen roll hur mycket jag kämpar. Jag kommer ändå inte att få någon chans. Man plockar ändå bara in utländska (och inte alltid bättre) spelare". Hur många spelare har inte resonerat med sig själva på ungefär det viset när de ska sätta upp en målsättning för dem själva, tror du? Kom ihåg att det är ett fåtal spelare, med rätt sorts talang, som faktistk slår igenom i elitserien. De få som nu gör det har uppenbarligen sett det som mödan värt att genom idog träning och en hängivenhet lite utöver det vanliga faktiskt ta steget. Allt för många stannar nog tyvärr upp långt långt före det här steget. Många stannar kanske upp redan när man läser matchprogrammet före match, där det står att läsa om spelare som exempelvis Arnaud Briand..
Det kanske inte är övertro men likväl låter det som om du tar för givet att pärssinen kommer trivas bättre i sundsvall och att de spelare han ska spela med matchar honom. Nu kan jag väl säga som du att stämmer det mesta kommer han nog producera en hel del för det har han utan talan kapacitet till. Men jag säger inte att det är en självklarhet.
Warg har en hel del hockey i sig som näst sista säsongen var på väg att komma fram men sen stöp det. Harald blev ruskigt besviken när han hörde att inte allt gjorts
Gjorts för att behålla honom. Han började själv förhandla med honom men då var det för sent tydligen. Men även om han får mer förtroende och är bättre tränad så är inte det någon garanti för att han tar ytterligare steg. Kanske var förra steget så långt han kan gå. Men nog om detta då även jag som är en av de mest kritiska supportrar ett lag kan ha hoppas och tror på vissa mer än man kanske ska. Nu är ju också pärs.. Värvad för en produktiv formation så mycket möjligt att han lyckas och då kommer jag säga
Säga grattis till ett bra nyförvärv. Och trevligt att man lyckats få han att trivas och anpassa spelet så det passar han. Blir nog inte så svårt då man under en match kan acceptera att en motståndar utvisning var felaktig. Hmm varför kan man inte göra lika långa inlägg från wap som annars? Irriterande. Nu kanske man inte lyckats få fram det jag ville men någonstans i texten finns säkert något jag lyckats med så här på salongen.
Vad som kanske skulle kunna hjälpa en del är att höja den övre gränsen för när du slutar kallas junior till 21 i stället för 20 som i dag. Detta enda år skulle kunna göra stor skillnad, tror jag, därför att ett års utveckling i den åldern kan innebära mycket. Konkurrensen skulle öka och motståndet skulle bli tuffare vilket kanske skulle göra steget från junior- till seniorhockey på toppnivå lite mindre, för det är ett enormt stort glapp mellan J20 och Elitserien i dag.
LL: Visst stämmer det till stor del. Så länge man har en fungerande scouting. Jag har blivit klart imponerad av Mora då de faktiskt lyckats få ihop ett lag som fungerar av så många importer. Varför betala mer för en spelare bara för att han är svensk? Om han inte vuxit upp i närområdet så kan man inte direkt säga att han skall ha mer hjärta än utlänningen. Sen kanske utlänningar ibland har det svårare att anpassa sig till spelstil och samhälle mm men än så länge har det fungerat för dem och så länge det gör det och deras kassakista fylls så är jag impad.
Kapten Lindow: Man kan alltid göra en gentlemanna överenskommelse, som håller tills dess något lag är på väg att åka ut.