JimmyH: Under fjolårssäsongen var det inte alls muntert att besöka E.ON Arena. Det var ju inte en gång jag åkte dit med övertygelsen om en säker förlust i bagaget. Till slut var det bara en uppgiven känsla, ja, fram till allt vände i kvalserien då. Men jag var där ändå, varje match. Jag har in alles missat ett fåtal matcher sen säsongen 2007/08. Från säsongen 2004/05 fram till 2006/07 hade jag som västkustbo aningens för långt till matcherna så där hade min frånvaro sin naturliga förklaring. Annars försöker jag var där. Alltid. Och jag som enskild supporter kan inte göra så väldigt mycket åt andra vad andra besökare får ut av tiden de är där, annat än att jag försöker sprida en god atmosfär just där jag står. Det är liksom inte lönt att stå och gnälla när det går lite tungt tycker jag. Bättre då att ta i lite extra i ramsorna så kanske någon eller några hakar på, allt för att försöka få lite fart på publiken.
Varför åker jag dit då? Ifjol så hade jag inget vetttigt svar på den frågan. Självplågeri? Ja, förmodligen. Ja, annat än att jag älskar det här laget hur dåligt det än går då. Men det är förstås självklart. Nu så såg man ju en förbättring från start den här säsongen, som sedemera har gått tillbaka lite. Men just nu är det nog tilltron till att vi kan. Vi har spelare som jobbar de där extra skären för att nå pcuken, eller för att täcka skott, eller för att checka fast motståndarbackarna i eget sarghörn när vi har boxplay. Vi har rätt karaktär på spelarna den här säsongen. Just därför är det faktiskt med stor glädje jag går på matcherna för till slut så vänder det, den övertygelsen har jag.
Dream Team: Själv är jag helt övertygad om att jag mfl har en skadad gen som håller på det här laget. Finns ingen annan logisk förklaring till den kärlek man hyser. Man mår mer dåligt än vad läkare anser vara tillrådligt...man blir vansinnig för jämnan. Efter varje match säger man att det här var droppen...aldrig mer. Nästa match är man ändå där.
Härinne säger man gång på gång....ja ni vet...men jag är ändå på varje match i stort sett. Jag ser varje bortamatch på TV. Är man borta nångång så sitter man med sportstats- appen på ...det darrar o plingar om vartannat i byxan. Folk har gett upp. "Vad står det?" säger alla hela tiden till mig när man smyger med mobilen.
Nä en skadad gen har man. O när ni ser mig skriva i affekt härinne att jag inte ska gå på matchen...så vet ni att jag ändå är där.
· 
· 
JimmyH: Under fjolårssäsongen var det inte alls muntert att besöka E.ON Arena. Det var ju inte en gång jag åkte dit med övertygelsen om en säker förlust i bagaget. Till slut var det bara en uppgiven känsla, ja, fram till allt vände i kvalserien då. Men jag var där ändå, varje match.
Jag har in alles missat ett fåtal matcher sen säsongen 2007/08. Från säsongen 2004/05 fram till 2006/07 hade jag som västkustbo aningens för långt till matcherna så där hade min frånvaro sin naturliga förklaring. Annars försöker jag var där. Alltid.
Och jag som enskild supporter kan inte göra så väldigt mycket åt andra vad andra besökare får ut av tiden de är där, annat än att jag försöker sprida en god atmosfär just där jag står. Det är liksom inte lönt att stå och gnälla när det går lite tungt tycker jag. Bättre då att ta i lite extra i ramsorna så kanske någon eller några hakar på, allt för att försöka få lite fart på publiken.
Varför åker jag dit då? Ifjol så hade jag inget vetttigt svar på den frågan. Självplågeri? Ja, förmodligen. Ja, annat än att jag älskar det här laget hur dåligt det än går då. Men det är förstås självklart. Nu så såg man ju en förbättring från start den här säsongen, som sedemera har gått tillbaka lite. Men just nu är det nog tilltron till att vi kan. Vi har spelare som jobbar de där extra skären för att nå pcuken, eller för att täcka skott, eller för att checka fast motståndarbackarna i eget sarghörn när vi har boxplay. Vi har rätt karaktär på spelarna den här säsongen. Just därför är det faktiskt med stor glädje jag går på matcherna för till slut så vänder det, den övertygelsen har jag.