Olle:
Jag unnade MoDo detta SM-guld efter alla finalförluster 1994-2002. De hade spelat ihop till och förtjänat det helt enkelt. Vi har inte ens spelat en enda SM-final. Bara haft en del hedersamma, och därmed ganska meningslösa, respass ur kvartar och semifinaler. Vi saknar alltjämt de rätta vinnarskallarna och supportrarna verkar liknöjda bara vi tillhör de tolv bästa lagen i landet. Annat tycks det vara med t ex Dragons och Granlo. Basketlaget har vunnit ett par SM-tecken och GBK är den bästa nykomlingen i innebandyn någonsin. Jag gillar den framåtandan, ambitionen och kaxigheten. Timrå lär aldrig vinna något guld med den där kvartsfinalnöjdheten. Rätt värdelöst tycker jag. Leksand har fyra SM-tecken. Ändå hånar många här dem. Bättre vore att se om det egna huset...
MOBILT
· 
DJ Hemp: Det enda man kan vinna i kvalserien är sitt liv tillbaka, som man redan satt på spel. Åker man ur i slutspelet så får man bara ett extra långt sommarlov.
När Modo vann SM-titeln så var det många timråiter som tog det som ett personligt nederlag. "hur ska man undgå att bli hånad för all framtid över detta?!". Jag tror dock att det var få modoiter som plockade fram den "karamellen" att luta sig mot då man åkte ur mot FBK i årets slutspel. Det där med SM-guld är en färskvara. Att ha ett lag i högsta serien (öht) gör så mycket mer för föreningslivet och byggden än att ha något dammigt SM-guld att luta sig tillbaka mot. Även om Elitserien har tappat i attraktionskraft så tycker jag inte att Allsvenskan krupit närmare, det är fortfarande en förhållandevis lika grå och trist serie som den alltid varit i relation till högsta ligan.
Vissa tycker att det "svänger" så mycket i Allsvenskan och att det gör att matcherna blir så mycket roligare att se. Personligen tycker jag inte att hawaii-hockey där matcherna slutar 6-5 nödvändigtvis behöver vara roligare än en tät och tuff 2-1 match.