mikenomad: Håller med, fuck Rosen. Han är en one-trick-pony.
Och hörrni, vi har väl allvarligare saker att fokusera på? Såsom premiärmatch i Lilla Elitserien. Elitserielaget Timrå mot division2-gänget VIK Ungdom. Bör bli en hyfsat enkel och obarmhärtig historia.
Eller så blir det inte det. Verkar som att vi alla är överens om att det är omöjligt att veta hur Tiimrå komemr att stå sig i den här serien. Fågel känns tveksamt, men fisk eller mittemellan? Endast den som lever får se.
Mycket hänger på ungtupparna, vilket så klart är en källa till oro. Man vill helst att dom ska smyga med bakom, växa under säsongen och gradvis ta mer och mer ansvar. Det tarvar en stabil, rutinerad förstafemma. Något sånär fungerande PP och BP. Har vi det? Kedje- och backparskonstellationerna blir livsviktiga. Vi saknar spets på pappret, men summan kan bli bättre än dom ingående enheterna. Kemi.
Hallin kommer att få ta ett jätteansvar. Han kan (och måste nog) utforska sina offensiva sidor. Rondellen är vacker, men rakt på kassen och avslut viktigare. Utan ett rejält antal mål från hans klubba blir det tufft det här.
Sen är jag livrädd för backsidan. Nu har man valt rörligt, kortvuxet och lätt. Kan det verkligen fungera? Hålla tunga motståndarforwards på utsidan, undvika att bli fasttryckta? Jag tvivlar. Men det kan gå. Det måste gå. Annars är vi tveklöst fucked.
Målvakterna är jag sedvanligt nervös över. Så som man är när man inte sett någon vakta timråkassen i skarpt läge. Med tanke på mina farhågor angående backsidan bör nog frågetecknen rätas ut till åtminstone starkt markerade punkter, annars blir det svettigt värre. Wait and see.
Våra 'tyngre' värvningar/förlängningar (Nisse Hult, Ingmar, Underhunden, Hallin, Persson): måste leverera. Måste. Hallin har jag avhandlat, och honom är jag inte ett piss orolig över. He got what it takes. Persson är ett litet frågetecken, efter det han visade upp efter sin skada. Det finns andra exempel i den nutida timråhistorien på spelare som varit jävligt bra, skadats och sedan aldrig riktigt hittat tebaks. Detta får icke upprepas med Persson. Underhunden har jag aldrig trott på, här måste jag knäppas på näsan. Är han det jag befarar (vek, tvehågsen, icke-driven) har vi kastat pengar i sjön. Det får vi inte. Ingmar: förhoppningen är så klart en Robinson (light). Det bör han nog vara också. Nisse: tveksam till innan, men han har ju tydligen imponerat under försäsongen. Hoppas, hoppas, hoppas att han gör det även när allvaret börjar. Då blir han snuskigt viktig.
Sen har vi några long-shots. Moe och OJ har allt att vinna. Åtminstone mina förväntningar är så låga att dom nästan inte finns. Väldigt lätta att överträffa, således. Gör gärna det.
Ah...sen kan man fortsätta hur länge som helst. Men det gör jag inte. Vi som lever kommer att få se. 10 omgångar, sen lär vi bli varse ungefär hur landet ligger. Hualigen.
Anyway: släpp puckhelvetet. We're on a mission from God.
MOBILT
· 
