Tålamodet är nog slut snart. Man är orolig, rädd o förbannad.
Många av oss har hockeyn/Timrå IK som vår enda o viktigaste drog… bortsett från flaskan o Explorern… den kommer dock med köpet av Timrå IK liksom. Tillhörigheten o samhörigheten med laget, klubbmärket, stoltheten, o färgerna blir den allra viktigaste o sista bataljonen mot den förbaskade världen utanför som bara skor sig själv.
Som supporter kräver man att spelarna ska vissa samma stolthet för laget o klubbmärket som vi själva gör. Hockeyspelare i det här laget tillhör en högre hierarki. De får betalt som direktörer. T om juniorer/1:a års seniorer har det bättre ställt än gemene man i arbetskollektivets Medelpad… o dom får dessutom ägna sig åt det bästa som finns nämligen att spela hockey på elitnivå.
När då dessa spelare inte gör sitt yttersta för laget o klubben… blir vi supportrar med all rätt skitförbannade. Det är många av oss som lägger mycket av vår redan ansträngda ekonomi på säsongskort o matchbiljetter, TV-abonnemang o matchtröjor till våra ungar. Vad får man tillbaka i sin investering av klubben? Underhållning? Glädje? Nä… En oändligt många nya nyanser av brunt verkar det som. Timrå är unik på det sättet. Man investerar mycket i skit känns det som! Kul? Skulle inte tro det.
I dessa tider måste spelarna inse att de är Medelpads o regionens ambassadörer… dom är ställföreträdande hjältar. Därför måste de också inse att folk har all rätt att bli vansinniga, besvikna… ja allt som gör en pissed… om dom inte visar samma lust, glädje o engagemang för klubben som folk gör.
Folk har dock ledsnat för detta faktum nu. Det är inte roligt längre. Finns ingen glädje kvar som timrå supporter o engagemanget rinner av en som vattnet på en oljeindränkt gås. Varför gå på matcher när laget visar upp denna attityd? Varför stödja några som är totalt likgiltiga i sitt engagemang för klubben o supportrar?
Supportrarna har gett mer än nog snart. Det är dags att spelarna börjar betala tillbaka till supportrarna så att lusten, glädjen o engagemanget börjar brinna igen… för det detta är under all kritik det som skett de senaste åren!
Det verkar som Timrå IK har stora problem med sin självbild. För klubben o spelarna handlar det nu om att montera ner alla speglar o faktiskt snickra en självuppfattning som ligger i fas med sanningen.
Riv ner skygglapparna. Riv ansiktet i spegeln. Det är inte Timrås ansikte längre.
· 
Tålamodet är nog slut snart. Man är orolig, rädd o förbannad.
Många av oss har hockeyn/Timrå IK som vår enda o viktigaste drog… bortsett från flaskan o Explorern… den kommer dock med köpet av Timrå IK liksom.
Tillhörigheten o samhörigheten med laget, klubbmärket, stoltheten, o färgerna blir den allra viktigaste o sista bataljonen mot den förbaskade världen utanför som bara skor sig själv.
Som supporter kräver man att spelarna ska vissa samma stolthet för laget o klubbmärket som vi själva gör.
Hockeyspelare i det här laget tillhör en högre hierarki. De får betalt som direktörer.
T om juniorer/1:a års seniorer har det bättre ställt än gemene man i arbetskollektivets Medelpad… o dom får dessutom ägna sig åt det bästa som finns nämligen att spela hockey på elitnivå.
När då dessa spelare inte gör sitt yttersta för laget o klubben… blir vi supportrar med all rätt skitförbannade.
Det är många av oss som lägger mycket av vår redan ansträngda ekonomi på säsongskort o matchbiljetter, TV-abonnemang o matchtröjor till våra ungar. Vad får man tillbaka i sin investering av klubben? Underhållning? Glädje?
Nä… En oändligt många nya nyanser av brunt verkar det som. Timrå är unik på det sättet. Man investerar mycket i skit känns det som!
Kul? Skulle inte tro det.
I dessa tider måste spelarna inse att de är Medelpads o regionens ambassadörer… dom är ställföreträdande hjältar.
Därför måste de också inse att folk har all rätt att bli vansinniga, besvikna… ja allt som gör en pissed… om dom inte visar samma lust, glädje o engagemang för klubben som folk gör.
Folk har dock ledsnat för detta faktum nu. Det är inte roligt längre. Finns ingen glädje kvar som timrå supporter o engagemanget rinner av en som vattnet på en oljeindränkt gås.
Varför gå på matcher när laget visar upp denna attityd? Varför stödja några som är totalt likgiltiga i sitt engagemang för klubben o supportrar?
Supportrarna har gett mer än nog snart.
Det är dags att spelarna börjar betala tillbaka till supportrarna så att lusten, glädjen o engagemanget börjar brinna igen… för det detta är under all kritik det som skett de senaste åren!
Det verkar som Timrå IK har stora problem med sin självbild.
Riv ner skygglapparna. Riv ansiktet i spegeln. Det är inte Timrås ansikte längre.För klubben o spelarna handlar det nu om att montera ner alla speglar o faktiskt snickra en självuppfattning som ligger i fas med sanningen.