Det var en av anledningarna till att jag bröt med Y-län för gott. Helt enkelt att det inte finns några vettiga ambitioner eller visioner i Sundsvall med omnejd. En jävligt ful och bonnig dialekt därtill. Jag orkade bara inte leva kvar däruppe längre. Och nu detta med Timrå IK som kommunen ifråga uppenbarligen ger blanka fan i. Vad ska det föreställa? Ungdomsverksamheten, vem bryr sig? Det är ju A-laget som är grejen! Nej, satan, jag tog min så kallade misär och drog ner till Skåne i stället. Mycket är sig likt i tillvaron, men man är i alla fall omgärdad av visioner och en vilja att vara bäst i Norden. En jävla skillnad.
DJ Hemp: flyttar man frivilligt till Malmö bör man söka vård, vidrigare stad finns knappast. Sprängda bomber, mordhot, äcklig dialekt, stenkastning på brandbilar och ambulanser etc...