Lite svårt att förhålla sig till det Timrå håller på med för tillfället. Segrar hit, segrar dit. Flera i rad. Hållna nollor, dödlig effektivitet framåt. Vinst mot fuckin' Pantern. På bortais! När man håller på att få seriös kontakt i tabellen!
Helt galet. Men såklart alldeles jävla underbart samtidigt. Nu tycker jag att vi fortsätter att bryta timrålogikens lagar. Orubbligaste nu inom räckhåll: hamna på plus i målskillnadsstatistiken. Om jag inte helt är ute och kör vespa vill jag minnas att Timrå bara snokat på den milstolpen en gång den här säsongen, och att det omedelbart/ofelbart resulterade i en fet förluststreak. Så brukar hockeygudarna vilja ha det. Men, som sagt. Låt oss bryta den barriären nu.
Kul som faen med Boyce målporrande också. Hade han som utropstecken inför förra säsongen, men då blev det som bekant mer ett semikolon. Han har det i sig, pöjken. Bara gå ännu mer på mål och våga vägra sarghörnen.
Sen måste jag säga att det blev ungefär 200 ggr roligare att kolla på Timrå efter att #26 kom in. Alla vi som börjar närma oss old-as-fuck-strecket och kommer ihåg hur en fjunig Z kom fram i slutet av förra millenniumet...deja vu. Det är så vackert, så mäktigt. En ynnest att bevittna.
Nu blir det en sista Lagavulin, därefter en synnerligen god natts sömn. Tack Timrå! Hockey är en underbar sport!
Timråvinst vs innebandyguld... Det fattar väl vem som helst vad som väger tyngst för mig och andra härinne?
Nja, tydligen inte...