Under grundserien förra året hade Timrå ett publiksnitt hemma på 3036. I den efterföljande slutspelsserien hade man därefter ett publiksnitt på 2446 över två matcher då det i stort sett redan var avgjort.
Timrå har i skrivande stund med två hemmamatcher kvar denna säsong (Karlskoga och Björklöven) ett publiksnitt på 3088, en ökning med 52 åskådare.
De tre bästa publiksiffrorna har noterats i de båda derbymatcherna mot Modo (5741 och 4655) samt mot Oskarshamn vid förra omgångens gratismatch (5130).
Timrå har legat i topp av tabellen hela säsongen medan man efter en bra start fick kriga om en slutspelsplats förra säsongen.
Jämför med Björklöven som har ett snitt på strax under 4000. Det är där Timrå skall ligga. Även om matcherna spelas på fredagar.
Varför lockar inte laget mer publik till matcherna?
Man går med stor sannolikhet in i den Hockeyallsvenska finalen med hemmafördel. En plats i en direkt avgörande matchserie mot Karlskrona står på spel. Blir det inte lapp på luckan där är det tveksamt om klubben förtjänar en plats i SHL. Åtminstonde inte om de sportsliga framgångarna fortsätter.
Johan J: svaret kanske är att för få supportrar ex vis Leksand Brynäs har ca. 9000 medlemmar och en trogen skara men lunken i SHL HA är svår måste byggas upp derby stämning inte lätt för Timrå. Modo Björklöven drar nog 4-5 tusen åskådare. Se på giffers drar 4000 trots de ligger stabilt i allsvenskan. Sponsorer heter lösningen man kan räkna om nu Timrå går upp max 4000 får man räkna med och då en massa event som måste till. Ex vis restaurangen har stående meny mer variation som den förra krögaren hade. Men som sagt sponsring. Gifflarna har verkar det som ett avtal med SCA nu som ger mer nu det är mer lokalt företag nu. eventen bättre och billigare bussresor från navet. Min lösning..
Johan J: Timrå IK har ett stort publikunderlag och en stor supporterbas i Sundsvalls-regionen. Med tanke på den sportsliga framgången är utfallet i publiksnitt nästan så lågt det kan vara. Detta är ett område som klubbledningen bör se över.
Lite sammanhang och tillbakablick: Återkomsten: Föreningen hade en framgångsrik period från mitten av 90-talet till slutet av 00-talet, och slutade som bäst femma i publikligan med ett snitt på över 5 000. Krisen: Från slutet av 00-talet gick föreningen in i en total kris, och var ofta ett förlorande hemmalag. Vändningen: I mitten på 10-talet kom nästa vändning för föreningen, och där är vi nu.
Under återkomsten och genom tillkomsten av nya arenan gick publikarbetet i princip av sig själv. Under denna tid var det ett gyllene tillfälle att förstärka publiktillväxten, klacktillväxten och samhörigheten med föreningen. Nyckelfunktioner där är kommunikation (då Jocke Sandström) och publik/biljett-arbete (då och nu Patrik Svedlund). Tyvärr har det inte funnits personer som haft förmåga att driva en utveckling här, trots att resursläget under många år var väldigt gott.
Säsongerna med kris och hemmaförluster har nog tärt en hel del. Samtidigt har det varit år då tillväxten av ny publik och nya supportrar var svag. Krisstämpeln har varit total genom den uppmärksamma och utdragna historien med arenan. Läget hade nog varit annorlunda om vi först hade haft en längre period med mediokra men stabila säsonger innan det sakta men säkert började vända uppåt. Då hade suget och den positiva känslan hunnit växa fram på ett annat sätt.
Det man borde haft under alla år är en idé för sin kommunikation. Allt lyfta fram upplevelsen är centralt. Man borde även på ett bra sätt ha arbetat med att bjuda in ungdomar för att locka fler förstagångsbesökare.
En miss i fasen som föreningen varit i är att man i samband med att läget började stabiliseras borde ha arbetat med att sprida känslan av att ”vi är tillbaka, vi vill upp”. Med enkla medel hade man kunnat arbeta i den riktningen och haft ett bättre publikläge i dag.
En fråga: Hur upplevs logistiken till arenan, parkeringen och från arenan? Problem, lösningar?
Alla möjligheter finns för framtiden. TIK kan förbättra sitt publikarbete från 1 till 100.
· 
Timrå har i skrivande stund med två hemmamatcher kvar denna säsong (Karlskoga och Björklöven) ett publiksnitt på 3088, en ökning med 52 åskådare.
1. Leksand 5025
2. AIK 4240
3. Björklöven 3913
4. Modo 3584
5. Timrå 3088
6. Södertälje 2978
7. Vita Hästen 2776
8. Karlskoga 2369
De tre bästa publiksiffrorna har noterats i de båda derbymatcherna mot Modo (5741 och 4655) samt mot Oskarshamn vid förra omgångens gratismatch (5130).
Timrå har legat i topp av tabellen hela säsongen medan man efter en bra start fick kriga om en slutspelsplats förra säsongen.
Jämför med Björklöven som har ett snitt på strax under 4000. Det är där Timrå skall ligga. Även om matcherna spelas på fredagar.
Varför lockar inte laget mer publik till matcherna?
Man går med stor sannolikhet in i den Hockeyallsvenska finalen med hemmafördel. En plats i en direkt avgörande matchserie mot Karlskrona står på spel. Blir det inte lapp på luckan där är det tveksamt om klubben förtjänar en plats i SHL. Åtminstonde inte om de sportsliga framgångarna fortsätter.