Timrå IK

Nyss bevittnat DIF-FBK. Vi hade spelat semi nästa säsong. Uselt slutspel detta år.

The great one: det var som att se repris på Timrås sista hemma match helt utan vilja över hela banan och jag retar mig nå in i h-vete på spelarna i Timrå som efter sista matchen sitter o grinar i omklädningsrummet o undrar hur detta var möjligt alla var ju kompisar och bästa vänner och samtliga älskade Timrå Ik. Om det var nåt jävlar anamma så skulle man bara spotta i näven och vara kvar i Timrå och ta revansch nästa säsong med reducering av lön givetvis eftersom laget åkt ner i HA . Men närå får man bara möjlighet så sticker spelare som en snödriva i solsken så in i h-vete dåligt o så måste dom ju naturligtvis vara i ST o "tacka" supportrar för att dom varit med dom i med o motvind o så hoppas dom att vi ska ses igen hahahaha enda gången man vill se dom är Timrå spelar ner dom i HA o dom är i andra laget jävla svikare o bara tänka på sig själva i alla lägen antigen är man med Timrå eller så är man emot hur är det med oss som är supportrar ska vi helt plötsligt bli supporter av nåt annat lag ( typ från TIMRÅ till Modo (hu va hemskt) gud förbjude nä tänkte väl de men spelare dom ska kunna sitta och grina o gå till en annan klubb några dagar senare o göra avbön i ST usch va dåligt. Finns ingen jävla klubb känsla bland spelare längre bara Egon o inte en tanke på hur en supporter känner blir bara skit förbannad på upplägget. Undrar ibland över hur Nubben orkar med alla besvikelser