-Både jag och "XXX" är riktiga YYYare och eftersom vi pratar i telefon väldigt regelbundet, speciellt om YYY. Så blev det svårt för mig att verkligen glädjas åt YYY när "XXX" hade fått sparken och kanske inte var helnöjd över situationen. Inte så att vi på något vis ville YYY illa, men engagemanget var inte på topp. Därför känns det otroligt roligt nu när vi båda två kommer glädjas efter en seger. Där har du väl hela storyn om varför mitt engagemang bara varit 99 procent inte riktigt 100, säger "ZZZ".
Här hade ZZZ en officiell roll för YYY.
-YYY hade förlorat en match i slutet av året och det såg hemskt ut där ute på isen. Morgonen efter hör YYY av sig och frågar om en hälsning och jag sa "nej, det känner jag inte för att göra" . Man var väl lite för grinig på morgonkvisten där, säger "ZZZ" .
Är det bara jag eller känns det här som en person som har lite för lätt för att handla i affekt och har svårt att tänka långsiktigt?