Dags att börja förbereda sig mentalt inför att behöva höra Djurgårdens jäkla måljingel igen då.. Inget man har saknat direkt. Efter alla nederlag på Hovet senaste 10 åren har den traumatiserat mig. Hatar den mer än Västerviks måltuta.
Jag tror Djurgården är oerhört taggade ikväll och ser omstarten som en nystart, vilket jag även hoppas vi gör, men där jag tror Djurgården tyvärr kan nyttja det till sin fördel mer än vad vi är kapabla till. Det skulle inte förvåna mig ett dugg om dom tar sig till slutspel när säsongen summeras. Det känns inte som att vi har samma framtidshopp ingjutet i vårat lag och det tror jag blir fallet idag.
MEN: det finns en chans till poäng om vi lyckas utnyttja att Djurgården förhoppningsvis är en aning övertaggade ikväll. Om vi lyckas inneha ett driv i spelet utan att bli för passiva bör detta kunna utnyttjas. Jag vill inte se ännu en match där vi är så passiva att vi inte orkar anfalla.
Ikväll tror jag därför anfall är bästa försvar. Jag vill inte höra Freddan inför match yttra losermentalitetens mantra om att vi måste vara beredda på en anstormning och hålla tätt första tio, utan jag vill att han säger att vi ska försöka stå för anstormningen och sätta oss i respekt hos motståndet. Visa vinnarmentalitet idag, att anpassa spelet efter motståndet brukar bara bli bajs på Hovet och resultera i 0-3 efter första perioden. Chocka motståndet istället och försök ta tag i taktpinnen och skit fullständigt i att de har hemmaplan, det tror jag skulle få dem i brygga betydligt mer än om vi backar hem och ger dem möjlighet att komma i våg på våg. Jag är oerhört less på att känna att vi är grannen från landet som är på finbesök i Huvudstaden när vi spelar på Hovet.
Detta är bara min åsikt om hur man bör bemöta Djurgården, men jag hoppas få se att laget med Freddan i spetsen har nyttjat uppehållet till sin fördel. Vi har ändå ingenting att förlora längre. Ut och kör för fan och snälla låt mig slippa höra klockan slår på repeat.