Timrå IK

Sitter fortfarande och försöker smälta intrycken från igår. För jävla bittert med förlust. Tycker vi borde ha fått med oss tre poäng tack vare kämpainsatsen både på isen och på läktarna. Grymt bra tryck!
Blev lite besviken över att inte få höra den just nu extremt passande Ecstacy of gold i introt, men snyggt grepp med ramsa istället. Tummen upp trots allt.

Sen måste jag ju, som alltid, påpeka vilken grym arenajävel vi har ändå. Trång, småskabbig, inget pjoller, branta läktare, grym akustik. Man får nästan svårt att andas av all hockeykultur som mättar inandningsluften. För jävla charmigt.

Bittert med förlust, men svårt att vara särskilt grinig ändå. Vi torskar den här serien (för det gör vi, om inget mirakel inträffar) på två saker: dålig preppning och förlorad målvaktsduell.
Första perren i fredags satte tonen. Timrå klev in med hängslen och livrem, livrädda för att göra misstag. Backarna släppte blå, forwards alibicheckade på mellanhand, laget utspritt över tre zoner större delen av tiden. Ungefär som brukligt efter ett uppehåll. Vad man än gör när man får en veckas matchledigt, sluta med det. Obegripligt att det ser ut så här varenda jävla gång. Allt går i ultrarapid.

Vilket Öret fattade tämligen omgående. Efter tre minuter hade dom skaffat sig ett fast grepp om den mentala taktpinnen, och den har inte Timrå varit i närheten av att kunna sno tillbaka. Tror på allvar att dom inte var oroliga alls när Timrå gjorde 3-2. "Vi gnuggar på, det här fixar sig". Vilket det så klart gjorde.
Delvis p g a punkt två, målvaktskampen. Vi ska inte dra det så långt att påstå att JJ varit direkt dålig i dom här två matcherna, men det är trist att han spelat säsongens sämsta hockey dom senaste typ 10 matcherna. Frukten av för hårt matchande? Eller bara oflyt?
Fan vet. Men dom där puckarna han silat vid första stolpen var han närmast hundraprocentig på september-februari.

Och Jonte är tydligt hämmad av skada. Lägg till att Hanzl spelat långt under sin förmåga här i slutspelet, och vi har en kedja som i princip drivs av arbetshästen och sargbökaren Pääjärvi. Han är motorn. Vilket i sig är imponerande, men för offensiven förödande. Han spelar 4e-kedjespel tillsammans med två spelare som lirar PP. Typ. Märklig och dysfunktionell kombination.

EP får skit, men tycker han steppat upp. Syns att självförtroendet inte riktigt är på topp, men han jobbar för det. Snygg uppåkning i går också, hade han fått till avslutet hade det kunnat bli en mental gejmschänjscher modell större. Nästa gång.
Lander är Lander, och Mieho är Mieho. Den här kedjan fungerar ändå hyfsat. Men fan vad en Wedin hade passat bättre här med EP. Dom som inte fattar vilken dimension Timrå tappar med honom är fan hockeydömm i hövve.

Överlag är det mycket gnugg för lite lön. Vi spelar en hockey som spelare som Mieho, Alvarez, Lundin, EA, Pääjärvi osv passar för. Dumpa puck och ner och gräva. Gräv, gräv, gräv. Passa längs rundeln, upp på back och passa ner igen, alternativt skjut i täck.
Nu såg det väl liiite bättre ut igår vad gäller anfallsspelet, då vi faktiskt fick till ett par spelvändningar. Men: det är lite skillnad på lättheten Öret tar sig från sin zon till vår med pucken under kontroll. Startar vi från back bakom eget mål slutar det allt som oftast med dump. Någon jävla gång vore det trevligt om vi kunde möta ett organiserat försvar och direkt kunna hota centralt i anfallszon. Please?

Nu är väl frågan mest om Timrå ska bli svepta eller om vi ska lyckas knipa en matchjävel i a f. I morrn tror jag Timrå åker på pumpen. Känslan är att det blir svårare för Timrå att hitta det nödvändiga offensiva drivet utan en full och högljudd hemmahall i ryggen. Tror man går ut hyfsat hårt och försöker sätta tonen, men sen blir man översköljda i något byte och kommer av sig. Då börjar man backa hem och "hålla ihop", med resultatet att Öret får fria händer att styra. Vips ligger man under, sen tutar man på i tredje och kommer nära, nästan.
Sen tar vi hemmamatchen på torsdag, och torskar klart på lördag. Sommarlov!

Så, nu vet ni hur det slutar. Därmed kan ni slappna av och trots allt njuta av playoffmatcher där förlust i sista matchen inte innebär katastrof. Vi är inte bättre än så här, men vi är samtidigt bättre än dom flesta andra.
Det är fanimej något att trösta sig med.