Sen är det så jäääävla synd på deras reducering. Per Svensson har gjort några Zetterberg-byten från game 4 2008 (typ det som gav honom Conn Smythe). Han täcker 3-4 skott. Är och fipplar med sin abnormalt långa klubba, gruffar, är tung. Men tyvärr hans gubbe som smackar dit pucken i slottet.
Tvungen att försöka vara social idag, så matchen fick följas sporadiskt under långa, täta toabesök. Har kollat ordentligt nu i efterhand, och vi följer mönstret från dom senaste tre matcherna: förbannat bra spel, men jävligt snål utdelning framåt. Helt sinnessjukt att vi hade en nolla i målkolumnen så långt in på tredje.
Jontes mål fantastico, men Hanzl! Vilken jävla säsong han är på väg att göra. Så supersmart i allt han gör, ligger rätt hela tiden, ser allt som händer, styr hela kedjan med sån pondus och finess. Hatten av. Passningen han lägger till Jonte i exakt rätt ögonblick, uppvaktad av två leksingar...weltklasse.
Och äntligen fick vi med oss 3 poäng. Höll på att bita mig in till nagelbanden när Leksand gjorde 1-2. Vetifan om jag mentalt hade grejat ytterligare en kvittering och poängtapp, förmodligen inte. Skönt att man slapp ta reda på det.
16 poäng efter 10, men likväl är man missnöjd. Med rimligt stöd av hockeygudarna (eller snarare utan aktivt motarbetande) hade vi haft 20 poäng nu. Legat och myst på 3e platsen. Det är lite småsvindlande ändå, när man tänker på katastroftankarna man hade när först Didde, sen Erixon och Eronen försvann. Vem trodde att defensiven och uppspelen skulle profitera på det, och att det var utebliven målgörarförmåga som skulle bli vårt största problem?
Jag har sagt det förr: spelet Timrå presterat fr o m FBK-matchen är på en ny nivå jämfört med ifjol. Det är rakare, snabbare, finessrikt. Nu syns det verkligen vilken jävla bredd och spets vi har framåt. Man har lyft upp försvarsspelet jämfört med ifjol, och det är ett betydligt kaxigare, mer självförtroendegnistrande forecheckande. Ifjol handlade allt om att "sätta defensiven", vilket gav ett betydligt lägre utgångsläge och mer ängslig forechecking. Det hamnades på mellis, man blev lättare överspelade, tveksamheter och osynk. Nu har vi, tack vare att vi blev tvungna att lassa massa istid på Forsmark och Edfeldt, fått ett snabbare och mer konstruktivt spel ut ur egen zon vilket i sin tur släppt lös mer av vår offensiva potential. Vi sköljer ju över motståndarna I match efter match. Rätt så jävla underbart att se.
När målskyttet väl släpper (jo, det måste det göra) kan det här bli en riktigt trevlig säsong. Intressant och avgörande blir backmatchningen när Dom Tre är tebaks. Jag hoppas att man inte bara rullar tebaks klockan till säsongsstart och petar Forsmark samt sätter Svensson som sjunde. Erixon/Didde i all ära, men jag är livrädd för att vi åter hamnar i egenzonsdräll och sarg-ut. Eronen hade jag valt före Rindell varje dag i veckan fram tills typ nu, men njae. Nu börjar det lossna lite där. Vi får onekligen en dimension till i spelet av hans rörlighet och offensiva driv. Och: behåller vi Julle? Har vi råd? Är han ett tillräckligt lyft när/om vi har en full backuppsättning? Tiden får utvisa. Klart är att han är en mer kompetent tvåvägsback än Erixon. Och mer mångsidig än Eronen. Här har Kapanen något att fundera på.
Nu hoppas vi att Lundin-gate avslutas med en pudel (och toppas med att hela disciplinnämnden kickas in i skamvrån och ersätts av kompetenta medlemmar), så kan vi ha fullt fokus på kommande nordjyllandstripp.
Men tyvärr hans gubbe som smackar dit pucken i slottet.
Annars är det en 5/5 slutdefensiv av Sheriffen.