Timrå IK

Rip Kirby: Får både gåshud och blir smått tårögd varje gång jag ser Erixons galna 4-3 mål. Det målet sänkte DIF mentalt, vann oss i princip hela matchserien. Och nu står vi här 3 år senare med en massa hemvändare, en sjukt spännande tränare och ett jävla tryck kring laget.
Snacka om butterfly effect på en fladdrig slagga från blå

Håkkybåkky: DIF var i ledning med 2 mål i mitten av matchen och "såg ut" att ha allt under kontroll, men "Rattie-Hartmann-firm" ville annorlunda. Sjukt vasst PP vi hade där! Barres styrning på Erixons skott är magisk. Jag har sagt det förut: Jag har aldrig skrikit så högt som när 4-3 sitter. Motherfucking ALDRIG!!!