JanneH: Det här är faktiskt lite roligt och en liten del av att man har svårt att se sitt kära Timrå ta steg i rätt riktning.Till och med vi supportrar är kvar i nån nostalgisk bubbla som numera bara är en, ja bubbla.
Jag vet att jag i det här fallet är jävig, som jättelång säsongare i Vida och tidigare i Växjö Ishall och som dessutom har ett aktivt förflutet i konkursboet Växjö HC.
Det dras en massa halvsanningar och hittepågrejer om Växjös framgångar och plastklubb och det ena med det tredje. Självkkart har kommunen stöttat föreningen i resan upp i eliten, men vilka klubbar i dagens SHL har inte fått det stödet? Och jag kan med säkerhet säga att Växjö har fått mindre stöd av kommunen än t ex Skellefteå har fått under samma tidsperiod.
Och att det saknas hockeykultur i dom småländska skogarna, det är sant, Växjö är ett gammalt fottbollsfäste. Men vad är hockeykultur egentligen? Jag blir inte så imponerad av Luleås fjortispublik som skriker så fort nån nuddar deras spelare eller om spelarna själva dråsar omkull av vinddraget och spelar svårt skadade.
Om det är hockeykultur så går den fetbort för mig.
Och klapprorna som många fortfarande klagar på fanns väl i ett och ett halvt år innan Lakejerna lyckades få bort det fanstyget. Att HV körde med det i typ tio år pratas det inte mycket om.
Det tar så klart tid att bygga upp en hockeykultur i en stad och i publiken, men det saknas då fan inte kunskap och klokhet i ledningen. Som med relativt små medel lyckats plocka fyra SHL-titlar under dom första 15 åren i ligan. Faktum är senast dom vann Le Mat-pokalen hade den fjärde billigaste truppen i SHL. Det om något vittnar om att göra saker rätt.
Så jag skulle faktiskt önska att Timrå-ledningen skulle kasta åtminstone ett getöga åt Växjös håll, att man behöver inte vara rikast eller ha den flashigaste truppen för att lyckas. Kanske kan den nya Alvesta-tjejen i ledningen ha lite ingångar till dom magiska formler som kokats ihop i hennes gamla grannstad?
Och det vi ofta benämner hockeykultur är snarare en ryggsäck för en förening, det är gnällgubbarna på läktaren som bara suckar och tycker att det var bättre förr, ju förr dess bättre.
Grejen måste väl vara att vi inser att det är 2026 och ta kulturen dit med allt vad det nu innebär. Mycket av jobbet i en elitförening görs idag långt ifrån isen på rinken, det är sponsorfjäsk, det är attraktiva matchevenemang, det är att synas på stan och i sociala medier. Sånt som inte räknas som hockeykultur, men som idag är själva förutsättningen för att långsiktigt lyckas ro runt en förening på toppnivå.
Summa summarum: Hockeykultur är färskvara och ingen kan leva på gamla meriter. Hur stora och fina dom än må vara. Det är bara att kolla nån timme norrut så har vi ett lysande exempel på det.
Det var ett jävla svammel men jag är väldigt trött på att ordet hockeykultur betraktas som något statiskt och något som är en omöjlighet att förvärva för en förening som inte funnits i eliten sen innan August Strindberg skrev Röda rummet, typ.
RunarUp: Kom igen. Lakers kommunala stöd är i ett annat universum. Det återstår ju fortfarande nästan 200 miljoner av ursprungliga 266 men man får ändå ett årligt driftbidrag på 15-20 miljoner. Plastsjö är och förblir Plastsjö.
Jag vet att jag i det här fallet är jävig, som jättelång säsongare i Vida och tidigare i Växjö Ishall och som dessutom har ett aktivt förflutet i konkursboet Växjö HC.
Det dras en massa halvsanningar och hittepågrejer om Växjös framgångar och plastklubb och det ena med det tredje. Självkkart har kommunen stöttat föreningen i resan upp i eliten, men vilka klubbar i dagens SHL har inte fått det stödet? Och jag kan med säkerhet säga att Växjö har fått mindre stöd av kommunen än t ex Skellefteå har fått under samma tidsperiod.
Och att det saknas hockeykultur i dom småländska skogarna, det är sant, Växjö är ett gammalt fottbollsfäste. Men vad är hockeykultur egentligen? Jag blir inte så imponerad av Luleås fjortispublik som skriker så fort nån nuddar deras spelare eller om spelarna själva dråsar omkull av vinddraget och spelar svårt skadade.
Om det är hockeykultur så går den fetbort för mig.
Och klapprorna som många fortfarande klagar på fanns väl i ett och ett halvt år innan Lakejerna lyckades få bort det fanstyget. Att HV körde med det i typ tio år pratas det inte mycket om.
Det tar så klart tid att bygga upp en hockeykultur i en stad och i publiken, men det saknas då fan inte kunskap och klokhet i ledningen. Som med relativt små medel lyckats plocka fyra SHL-titlar under dom första 15 åren i ligan. Faktum är senast dom vann Le Mat-pokalen hade den fjärde billigaste truppen i SHL. Det om något vittnar om att göra saker rätt.
Så jag skulle faktiskt önska att Timrå-ledningen skulle kasta åtminstone ett getöga åt Växjös håll, att man behöver inte vara rikast eller ha den flashigaste truppen för att lyckas. Kanske kan den nya Alvesta-tjejen i ledningen ha lite ingångar till dom magiska formler som kokats ihop i hennes gamla grannstad?
Och det vi ofta benämner hockeykultur är snarare en ryggsäck för en förening, det är gnällgubbarna på läktaren som bara suckar och tycker att det var bättre förr, ju förr dess bättre.
Grejen måste väl vara att vi inser att det är 2026 och ta kulturen dit med allt vad det nu innebär. Mycket av jobbet i en elitförening görs idag långt ifrån isen på rinken, det är sponsorfjäsk, det är attraktiva matchevenemang, det är att synas på stan och i sociala medier. Sånt som inte räknas som hockeykultur, men som idag är själva förutsättningen för att långsiktigt lyckas ro runt en förening på toppnivå.
Summa summarum: Hockeykultur är färskvara och ingen kan leva på gamla meriter. Hur stora och fina dom än må vara. Det är bara att kolla nån timme norrut så har vi ett lysande exempel på det.
Det var ett jävla svammel men jag är väldigt trött på att ordet hockeykultur betraktas som något statiskt och något som är en omöjlighet att förvärva för en förening som inte funnits i eliten sen innan August Strindberg skrev Röda rummet, typ.