Polly är en medgångsupporter tycker jag. Det är lätt att vara det. Vi andra kämpar på i alla väder. Stångar huvudena blodiga utan att för den skull ropa TIK är de bästa hela tiden men vi ropar inte heller "TiK är de sämsta som inte kämpar" eller Timrå åker ur i år. Kritik är lätt att framföra men hur är det med det man kritiserar andra för egentligen. Brukar det stämma in på en själv? Jag tycker det är typisk Timråanda(som finns i hela världen egentligen) som framkommer nu, en anda som några försökt jobba bort. Hur kan man påstå att Timrå faller ur kvalserien innan vi ens har börjat spela i den? Hur är det med kämpatakterna? Minsta motstånd så börjar helvetesprofetiorna istället för att försöka ingjuta lite realistiskt logiskt hopp och kraft i spelarna och andra supporters. Verkligheten blir som den blir ändå, laget kanske inte håller för elitserien men min kärlek till Timrå IK grundar sig inte på prestationer, den är villkorslös. Jag byter aldrig klubb. Besvikelse kan vara tufft att hantera och jag tror faktiskt spelarna tycker likadant, där är vi i samma båt. Men Jantelag, stenad och korsfäst messias råder tydligen. Lön efter prestation. Frasse: vad hjälper det om de andra lagen gör det? På vilket sätt har det fungerat? Exempel tack.
Vi andra kämpar på i alla väder. Stångar huvudena blodiga utan att för den skull ropa TIK är de bästa hela tiden men vi ropar inte heller "TiK är de sämsta som inte kämpar" eller Timrå åker ur i år.
Kritik är lätt att framföra men hur är det med det man kritiserar andra för egentligen. Brukar det stämma in på en själv?
Jag tycker det är typisk Timråanda(som finns i hela världen egentligen) som framkommer nu, en anda som några försökt jobba bort. Hur kan man påstå att Timrå faller ur kvalserien innan vi ens har börjat spela i den? Hur är det med kämpatakterna? Minsta motstånd så börjar helvetesprofetiorna istället för att försöka ingjuta lite realistiskt logiskt hopp och kraft i spelarna och andra supporters. Verkligheten blir som den blir ändå, laget kanske inte håller för elitserien men min kärlek till Timrå IK grundar sig inte på prestationer, den är villkorslös. Jag byter aldrig klubb. Besvikelse kan vara tufft att hantera och jag tror faktiskt spelarna tycker likadant, där är vi i samma båt.
Men Jantelag, stenad och korsfäst messias råder tydligen. Lön efter prestation.
Frasse: vad hjälper det om de andra lagen gör det? På vilket sätt har det fungerat? Exempel tack.