Timrå IK

Knylan: Kan bara hålla med. Nu står jag iofs inte i klacken men det finns en rätt bra anledning till det och det är just allt gullinuttande. Håller man på Timrå så får man uppenbarligen inte tycka illa om någon eller ännu värre uttrycka sådana känslor. Sjukt nog så känns som om det är mer accepterat att skrika åt sina egna spelare än motståndarna.

Att man inte behöver ta till våld är väl rätt klart, det finns en gräns även om man skulle vilja det ibland. Samtidigt så kanske det ska finnas en gräns med hur förbaskat gulligt och sött det ska vara också?

Nu är det här inlägget säkert som att svära i kyrkan, men det skiter jag blankt i :)