Åkte ut till ödemarken i helgen. Inget internet. Dålig täckning på mobilen. Till och med text-TV:n med världens sämsta bild krånglade. Så Leksandsmatchen fick upplevas under gammelryska former. Vi fick dessutom bara in en kanal på TV-elendet.
En fryntlig Peter Harrysson och näktergalande Babben (ironi) Larsson stånkade på i "så ska det låta". Själv försökte man följa hockeyn på den ytterst förvirrade text-TV:n.
Siffror som föll bort och ersattes med märkliga errortecken. Men när det bara borde vara några minuter kvar så kunde man konstatera att Leksand ledde med 4-1. Luften pyste ur. Teven fick en karatespark i sidan så den slocknade för evigt.
Hålögd så tröstade man sig med att svepa en avslagen whiskeyflaska med sämsta sortens dålig whiskey.
Då ringer mobilen!!! Det är från isladan i Timrå. Telefonhelvetet har krånglat oavbrutet. Men nu så är ljudet klockrent. Per HApps skriker:
-Vad säger man om det här då?
Jag fattar ingenting. Vadå 4-4?
I bakgrunden hör jag det största och finaste oväsen jag någonsin hört i TIK-hallen. Sedan bryts samtalet i ett obeskrivligt vrål när TIK tar två pinnar på straffar.
Efter segern så vänder svårmodet. Jag upplever plötsligt whiskeyn som otroligt vällagrad och mogen. Det är nektar som stilfullt dricks i något overkligt segerrus.
Miraklet i Timrå!
Sedan AIK. Brrr.
Betänk att det bor en vitryss i alla Boforsare. Hoppas det blir många TIK-08:or, Bergslagare och annat löst folk som åker till Bofors på fredag.
Nu är det bara hårt arbete och fanatism som behövs.
Höjden av gnällighet måste vara en miftjej som bor i Örebro! Bara en reflexsion när man försöker läsa ikapp allt för många missade dagar på HS.
Undra om Sverige är det enda landet som det krävs en jäkla betalprenumeration för att ha möjligheten att se sitt landslag i hockey och fotboll på tv?.. Nog för att hockey-VM är relativt ointressant men hade ändå velat haft möjlighet ... | Läs mer
mobilen. Till och med text-TV:n med världens sämsta bild
krånglade. Så Leksandsmatchen fick upplevas under gammelryska
former. Vi fick dessutom bara in en kanal på TV-elendet.
En fryntlig Peter Harrysson och näktergalande Babben (ironi)
Larsson stånkade på i "så ska det låta". Själv försökte man följa
hockeyn på den ytterst förvirrade text-TV:n.
Siffror som föll bort och ersattes med märkliga errortecken. Men när
det bara borde vara några minuter kvar så kunde man konstatera
att Leksand ledde med 4-1. Luften pyste ur. Teven fick en
karatespark i sidan så den slocknade för evigt.
Hålögd så tröstade man sig med att svepa en avslagen
whiskeyflaska med sämsta sortens dålig whiskey.
Då ringer mobilen!!! Det är från isladan i Timrå. Telefonhelvetet har
krånglat oavbrutet. Men nu så är ljudet klockrent. Per HApps
skriker:
-Vad säger man om det här då?
Jag fattar ingenting. Vadå 4-4?
I bakgrunden hör jag det största och finaste oväsen jag någonsin
hört i TIK-hallen. Sedan bryts samtalet i ett obeskrivligt vrål när TIK
tar två pinnar på straffar.
Efter segern så vänder svårmodet. Jag upplever plötsligt whiskeyn
som otroligt vällagrad och mogen. Det är nektar som stilfullt dricks i
något overkligt segerrus.
Miraklet i Timrå!
Sedan AIK.
Brrr.
Betänk att det bor en vitryss i alla Boforsare. Hoppas det blir många
TIK-08:or, Bergslagare och annat löst folk som åker till Bofors på
fredag.
Nu är det bara hårt arbete och fanatism som behövs.
Höjden av gnällighet måste vara en miftjej som bor i Örebro! Bara
en reflexsion när man försöker läsa ikapp allt för många missade
dagar på HS.