Timrå IK

För att använda Tychotråden och slippa slipsen från Modomålet i rubriken så minns jag värvningen av Nubben som spelare som en ljuv händelse. Det var första steget från absoluta nollpunkten i byggandet av laget som så småningom gick upp. Säsongen innan var det bara juniorer som fick fylla på när "stjärnorna" som Smedberg och Wikberg lade av, varvade ner eller flyttade till andra utmaningar. Jörgen Eriksson, Nubben och Kuusisari var riktiga, etablerade spelare med karaktär. Sen kom Ulin, Emil Skoglund, Huss, Dyrén, supersatsningen på "elitseriefemman" Tjobba, Lind, Casselstål, Lindström och Karjalainen. Starostenko! Jävla fucking Nyköping och sen nya tag med Gerhardsson och Degerstedt och så småningom var vi här igen. Men det började med Nubben.

El Maco: Du glömde Bosson... eller var det bara en naturlig förträngning?

Tycho: jag glömde/utelämnade nog ett drygt trettiotal spelare på vägen mellan Nubbens första skär och Zätas 4-0 hemma i ladan 14 april 2000.

El Maco: =)

Tycho: Ett roligt minne kommer fram när du nämner Bosson.

Timrå spelade mot Härnösand AIK Hockey på Högslätten, och Bosson åkte ut 2 minuter. I utvisningsbåset satt en vacker ung dam, och Bosson hade så trevligt att han missade att kliva in på isen igen efter att tiden gått ut. Gissa om det garvades på läktaren...

Red-line: Jag var där och jag skrattade ;)