Att tänka på innan du skriver inlägg:
- Vänligen notera och respektera Hockeysnacks regler.
- Moderatorerna kommer att vara extra uppmärksamma på regelbrott som personangrepp, olämpligt språkbruk (t.ex könsord) och hot.
- Personangrepp gäller inte bara andra forumanvändare utan även spelare, ledare, domare etc.
- Om en skribent skriver ett inlägg som bryter mot reglerna kommer denne att få en varning.
- Om en skribent skriver flera inlägg som bryter mot reglerna kommer denne att bli avstängd från att skriva i Brynäsboken under en viss tidsperiod.
- Om en avstängd användare återkommer under nytt användarnamn kommer det resultera i en permanent avstängning av det nya kontot.
- Om en skribent skriver fler än 5 inlägg under samma dag kan denne stängas av för spam om inläggsmönstret är av spamkaraktär.
- Motståndarfans som kommer in och hetsar under match kommer tilldelas matchstraff på en dags avstängning.
- Klagomål och ifrågasättanden om modereringen i gästböckerna skall inte förekomma på Hockeysnack och raderas omedelbart av tillgänglig moderator. Att bryta mot denna regel kan innebära avstängning från gästboken.
- Moderatorerna ger alltid skribenterna chansen att editera inlägg i 5 minuter.
Ja skulle jag säga för just xG. Men folk blandar ihop det lite här. xGF i motståndarlaget ska ju ställas mot hur många mål vår målvakt räddar eller förväntas rädda (Expected Save Percentage eller Expected Goals Against). Om laget man möter förväntas göra 3 mål och vår målvakt bara släpper in 2 har han ju räddat mer än förväntat oavsett om vi vinner eller förlorar. xGA (against) är ju mer ett mått för hur ofta motståndarlaget tillåts komma till farliga lägen. Det måste ju så klart jämföras med hur många mål målvakten släpper in också.
xGA kan inte målvakten påverka alls. Men utespelarna kan inte heller påverka Goals Saved Above Expected (GSAx).
Att räddningsprocent är en dålig (eller missvisande) statistik att använda för att bedöma målvakter på individnivå stämmer dock.
Väljer att klistra in en kort text som beskriver detta bra:
"A goalie facing tons of easy shots might look great by save percentage alone; if he is facing constant, high-danger chances he might look bad even if he’s playing amazingly well. GSAx levels the playing field by judging goalies based on how tough their workload actually was."
Om målvakten har negativ GSAx kan man alltså INTE säga att det är försvarets fel eftersom man redan tagit hänsyn till deras arbete när skottet kommer. Om målvakten har bra räddningsprocent kan det däremot vara för att man har ett bra försvar. Det blir alltså missvisande att bara (notera bara här) använda svs% som ett mått för hur bra en målvakt är. Och tvärt om. Positiv GSAx har heller ingenting med försvaret att göra utan det är målvaktens prestation som bedöms där bara.
Sen finns det ju som Bengt under mig beskriver mycket annat att ta hänsyn till också (bra text). Detta är bara en kort förklaring om varför räddningsprocent kan vara missvisande att använda och varför GSAx är ett bättre värde att använda om man vill bedöma en målvakts prestation.