Just på hockeysnack passar det extra bra med kanadensisk hårdrock, fast nu är inte Triumph så himla hårda. Undar om det inte var Metal Guru som lirade något band med sångartrummis här i denna tråd.
Va fan, nu när jag kollar på Never Surrender så ser jag att det inte alls är trummisen som sjunger. Har jag fel? Brukar det inte var trummisen som sjunger i Triumph. Ve och fasa, Hellge minns fel.
Nu har jag inventerat LP-stocken. Jag har sju stycket Triumph-plattor. Jag gillar bäst den där som ser ut som Leonardo Da Vinci på omslaget.
3 från 1 går idag så klart till Luciano Pavarotti. Det var si så där en 12 år sedan och vi var nygifta och på honeymoon på Sicilien. Där hade vi prickat in orterna Palemo, Cefalu, Lipari och Catania som ligger på kanten av vulkanen Etna. Det är cirka 4 mil från den lilla storstan till kratern. Vi bestämde oss för att ta taxi upp på vulkanen. När taxin väl hade börjat klättringen uppför det 3300 meter höga berget frågade chaffisen om han kund spela lite musik. Han vevade ned bilens alla rutor och satte sin stora stereo på högsta volym med just Pavarotti. Sen sjöng han med i styckena som värsta hobbytenoren. Det var som att befinna sig mitt i en Fellini-film, coolt och något som jag aldrig glömmer.
Vila i frid, Luciano!
Han gillade att uppträda tillsammans med andra superstjärnor inom pop och rock, kanske var det han som gjorde opera stort igen.
Nu har jag inte aktivt lyssnat på texten, åtminstone inte mot slutet. På DVD:n "The Last Supper" säger Bill Ward att just de orden. Men jag kan ju ha misstagit mig, jag är ingen riktigt bra calenderbiter.
Efter att ha läst texten kan man väl säga att det är tveksamt om den är propaganda, den verkar i varje fall handla om ämnet. Ska vi kalla den deskriptiv.
hellge: hahaha, ja de till och med såg till så fick jag byta namn så jag stavar det med lefaey. Nja, både de och jag har säkert knyckt och ändrat lite på stavningen från denna
Det var inte helt omedvetet. Gasolin som var på tapeten här för någon vecka sedan gjorde en låt på sin engelska utgåva som hette "Snowqueen" fast den fanns inte att tillgå på youtube.
Salle: Byter tråd, ska vi gissa att det här bandet i alla fall hade den tidigare tipsade filmen i bakhuvudet när de tog sitt bandnamn?
Några bra låtar finns iaf på deras självbetitlade skiva: The Good, The Bad & The Queen. Damon har iaf från Blur tagit med sig den goda vanan att avsluta låtar i kakafonier.
Det ger alltid stilpoäng när man lirar gamla Sabbatlåtar.
Fast denna Snowblind, Sweet Leaf och Hand of Doom är helt öppen drogpropaganda. Tiderna såg väl ut så då. Jag såg en intervju med Sabbats trummis Bill Ward där han snackade just om dessa tre låtar. Han hade lite svårt för dem nu eftersom han alltid vaknar upp på någon klinik för avgiftning när han nyttjar dessa.
Men oavsett, principen är, det ger alltid stilpoäng med tidig Sabbath.
Wayne Gresky: Måste väl vara ärlig och säga att jag inte har en aning om vilka de där Asian Dub eller vad de nu hette var för några och tog väl kanske lite lätt för givet att de inte var från england. My Bad.
Då kontrar jag med att stanna kvar på den Storbritanska ögruppen, Nordirland.
Året var 1979. Clash hade börjat fila på London Calling, MODO hade tagit sitt första SM-guld, Torbjörn Fälldin blev stadsminister. Efter att ha hört låten ”Alternative Ulster” på radio stegade jag in på Östmans musik och köpte dubbel-liven ”Hanx”med Stiff Little Fingers.
hellge: Tyckte personligen inte att den var speciellt bra. Satt och väntade lite på en vändning ala Tarantino men den var ganska långdragen. Visst fanns det lite höjdpunkter och en hel del fina dialoger, men i det stora hela så har jag förståelse för att den inte blev en riktig hit. Den är väldigt inspirerad av 70-talet och fejkade skador på filmen och så vilket gjorde att den fick en gammaldags känsla och sedan så var omgivningen en blandning mellan 70-tal och nutid vilket var ganska coolt.
Som slutkläm kan man väl säga att man skulle inte rekommendera den till så många som inte är Tarantino eller Grindhouse-film fantast.
hellge: Som vanligt så lägger jag in något som kanske inte slår så hårt, men i natt så blir det 3st från 1 och samma film istället för 3 från 1 artist.
hellge: Kan inte annat än hålla med när det gäller Rammstein. Har för mig att jag för ganska länge sedan hörde en låt med nedan nämnda grupp som jag försökte få modo att använda som intro. Var lite blandning mellan tysk hårdrock - techno och gregorianska munkar typ, men kan inte finna den låt jag tänkte på.
Robyn är cool, kanske pratar hon för mycket liksom, typ, liksom, typ. Men hon gör allt från musiken till promotion och så äger hon sitt eget skivbolag.
hellge: Kristoffer Åström från Fireside håller ju på med en hel del. Bland annat har han skrivit låtar med Britta Persson (som jag såg live för ett år sen). Rätt tunna, enformiga låtar om jag får säga vad jag tycker. Men Britta har en fantastisk röst, och den här låten är faktiskt rätt catchy men samtidigt olik det mesta av hennes material.
· 
· 
· 
· 
Lite nationalteatern nu
www.youtube.com/watch?v=AuXOulzO0WY
www.youtube.com/watch?v=4WVol2KSXSc&mode=related&search=
www.youtube.com/watch?v=bKFuzbtXTbQ
Heja Uffe!