Luleå HF

116684 inlägg · 888 ämnen

Inlägg #1628047

Sv: Luleå Hockey 2012-2013: Vägen mot SM-GLUDet!

Vombat: Njae...sanningen är den att Skelleftespelaren(Widing) slog ett lätt slag på Lulespelarens så att pucken gick i riktning mot målis Larsson som stötte ut den mot Lindholm som gjorde det som han är värvad att göra.

I era ögon solklar slashing...i mina ögon inte det...

Regelboken säger:

Slashing

Det är inte tillåtet att använda sin klubba i syfte att slå på en motståndare,eller för att skrämma simn motståndare.  Det är däremot tillåtet att slå ett lättare slag på en motståndares klubba för att få denna att tappa pucken.

Kommentera

Svarskommentarer

Sv: Luleå Hockey 2012-2013: Vägen mot SM-GLUDet!

Hm, lite nyheter med luleanknytning på hockeysverige. Först har lokalmedia - vilket i Djurgårns fall förstås är riksmedia - uttalat sig om laget. Man konstaterar att gårdarna inte har några målskyttar direkt men lyfter fram Truchno som en potentoell sådan:

"– På forwardssidan är väl Slava Truchno egentligen för gammal för att få ett genombrott, men han var totalt felanvänd i Luleå där de satte honom på en vinge där han skulle vara någon slags brunkare. Jag såg honom i Asplöven och där var han jättebra som center. Det känns som det finns mycket där som de inte fick ut i Luleå. Han är spännande."

Hm, ja kanske Truchno kan bi värdefull för DIF.Grejen var den att i fjolårets Luleå fanns rätt bra konkurrens och inte precis läge att anpassa laget efter trucken, men DIF-laget kan mycket väl dra mer nytta av honom. Inte så konstigt.

Sedan skriver Roobert Pettersson om Luleå och matcher i Karlstad, vilket förstås är obehaglig läsning.

Historiskt var Ulfven ett starkt lag som Luleå hade bekymmer med fast den underbara vändningen i kvartsfinalen 1993.

Luleå hade lirat 8 säsonger i Elitserien och de flesta gånger kommit på plats 3-4, virvelvindarna från Norrbotten hade gjort succé med blixtsnabb hockey och massor av mål. Men 1992-1993 kom vi bara sexa och i kvartsfinalen - bäst av tre - höll vi på att åka ut mot monsterulfven. Förlust i Karlstad i match 1, underläge 0-4 i returen i Luleå inför sista perioden. Folk rev säsongkorten och gick hem. Men så exploderade Luleå och vann sista perioden med 4-0 och vann sedan sudden. Det där höll i sig några underbara veckor. Luleå slog ut Warulfven, fortsatte med att fimpa Djurgårn i kvarten - tog alla vinstmatcher i sudd, vanligen genom gissa vem:-) - och blåste över Pölsan i final och gick fram till 2-0 i matcher (bäst av fem)...nja, nu var det ju Ulfven det gällde så jag slutar där.

Men efter den vändningen våren 1993 mot Warulfven ägde vi sönder Warulfven i åratal. Det höll i sig till våren 1997 då de tog oss i sudd i första finalmatchen i Luleå och sedan var det Warulfven som ägde oss hur länge som helst. Luleå fastnad på semifinalnivå och under 2000-talet än sämre genom att ofta åka redan i kvarten med 0-4 samtidigt som Warulfven gjorde motsatta resa och nästan prenumererade på finalplatser, ibland med vinst.

Och matchserien i Karlstad för oss blev katastrofal. Jag tror jag sammanställde bortåt 40 matcher i rad där vi fick stryk nästan alltid med siffrorna 3-2 och trots bara ett måls skillnad var vi ljusår från att ha någon chans där.

Så hände något. En bit in på 2000-talet började vi överraskande nog vinna matcher i Karlstad och det höll i sig flera år. 

Så kom senaste åren från 2010 och framåt. Luleå under Rönken firade triumfer överallt och speciellt borta var vi fruktansvärt effektiva. Lag som Pungen och HV spöade vi nästan alltid, Läjkrarna vann vi allt mot o s v. 

Men i Karlstad hade förbannelsen vaknat. Luleå var för jävla starka och ägde matcherna i Karlstad men - som dåvarande Warulfvstränaren förklarade saken - vi har för första gången nästan någonsin inte valt att "vi spelar vårt eget spel" utan anpassat oss efter Luleås för det är enda möjligheten att ha någon chans. Ulfvarne slet sig förtvivlade i försvaret, kastade sig och täckte skott, ryggsäckade och åkte skridskor förföljande varje lulespelare. Och i mål hade de spöket Salak som växte till en gigant just mot oss. Vi var bättre, t o m överlägset bättre. Men vi förlorade alltid, alltid, alltid.

Som Robert beskriver torskade vi i Karlstad sedan 2010 tio matcher i följd och lyckades bara peta in 4 mål på Ulfvarne under tiden. 

Nu talar vi seriespel - semifinalen 2013 var vi ju så grymma och omöjliga att besegra för Ulfven och vi vann båda matcherna i Karlstad då.

Men Karlstadsspöket är alltså tillbaka.

Tufft att bära med sig till kvällens match. Men alla spöken försvinner till slut. 

Kommentera