Luleå HF

Sven.Savage: Vet inte om du har sett det, men Allard har gått och blivit klar för Davos till nästa säsong. Den mannen har haft en fascinerande tid i Sverige, minns att vissa sågade honom längs fotknölarna första säsongen, för att därefter bli legend i slutspelet efterföljande säsong.

Nu när vi slipper OS-hockey för Tre Kronor (stackars Tjeckien, Sverige och Schweiz som åker ut i OT 3 mot 3 där motståndarna är överlägset lämpliga för den låtsas-spelformen) kan vi trösta oss med att SHL omedelbart kör igång.

Full omgång i kväll och nu blir det en j-a fart för att under 24 dagar spela de återstående 9 matcher som avgör hela SHL (för Luleå och Fiskrenset blir det 10 matcher eftersom vi också ska spela CHL-final i Scandal-i-Analium under perioden).

• Brynäs IF - Djurgårdens IF
• Linköping HC - Färjestad BK
• Örebro HK - Frölunda HC
• Rögle BK - HV 71
• Skellefteå AIK - Leksands IF
• Timrå IK - IF Malmö Redhawks
• Växjö Lakers HC - Luleå HF

Skrev ju igår om vilka streck och delar av tabellen som det kommer att fightas speciellt om och faktum är att varje match har betydelse för dessa, låt vara att Apan-Trottoaren kunde väl hanterats som walkover.

Men alla lag har haft tid på sig att rätta till sådant som inte fungerat under dessa knappt två veckor paus. Och som alltid är paus skrämmande, eftersom lag som gått jättebra, plötsligt tappar det mesta, medan sådana som inte fungerat bra alls ofta överraskar och börjar spela hockey. Speciellt undrar man om Fiskrenset när de nu har alla sex skadade tillbaka kan konvertera tillbaka till maskinen Fiskrenset, efter att innan paus torska 6 av 7 matcher och speciellt mot oss i sista matchen var helt chanslösa.

Och för oss i Luleå blir det infernaliskt spännande.

Efter den första halvan av serien, då vi parkerat på plats #12 fick vi paus i december och kunde spela in nyförvärv samt satsa stenhårt på att nu var det spelet utan puck som skulle fungera. Det lyckades perfekt och sedan dess har vi varit seriens bästa lag.

Även anfallsspelet har bättrats, när spelet utan puck och försvarsspelet fungerar. Fast jag har tänkt att den paus på knappt två veckor vi nu haft skulle man kunna jobba med det och träna speciellt PP att nå den nivå som vi bör nå till.

Har dock läst i lokaltidningarna att Luleå valt att vila spelarna, speciellt under första veckan då många tagit utlandsresor och hemresor om de har släkt på annan ort. Så jag vet inte direkt hur mycket de tränat på PP och annat. Låter mer som att Bulan bedömt att det redan hunnit komma igång så pass att man kunde prioritera att låta spelarna vila efter sex veckors intensiv och för Luleå lyckad hockey.

Vi har ju under dessa sex veckor hanterat insatserna så att alla givit järnet mot de svåraste motståndarna och fightats kring sarg och annan man-mot-man, valt skickligt mellan att forechecka högt alt. backchecka för att inte bli överspelade vid vändningar, vunnit tek o s v. Och vunnit alla sådana matcher.

Mot enklare motstånd har vi mer vilat och inte gått 100%. Det har sparat kraft samt har vi oftast vunnit ändå.

Men var ligger vi nu? Hur bra är vi idag, jämfört med övriga lag varav vissa med säkerhet skärpt sig nu? Målet är ju att helst ta plats # 5 för att gärna ta oss an Plastjö i kvarten, i andra hand plats #6, men fixar vi det? Pölsan är ju tredje bästa lag under andra halvan och lyfter de liiiite till riskerar vi att de passerar oss. Och har Abbotten haft bra snack med Warulfvarne, kommer de att leverera på sin bästa nivå nu? Och fixar vi att passera Malmet, som visserligen bara har 2p före oss, men varit på topp länge nu?

Många frågor man vill ha svar på och i det läget spännande att vi ikväll ska upp mot Plastjö borta och på lördag ta emot Pölsan hemma.

Själv har jag känslan av att när Luleå är bra kan vi slå vilket lag som helst, men en fungerande Pölsa kan totalt stänga ned oss. Fast inte minst i finalen visade det sig att när vi är på 100% max kan inte ens Pölsan stoppa oss och då har deras sämre försvarspelsystem svårt att stå emot oss.

Mycket spännande blir det! Var står vi nu?

Peja: Jo, såg det igår. Han får tre säsonger hos oss.

Säsong 1. Skadad och rehabbar och kommer sedan in men hela säsongen är usel. Han gör defensiva misstag som leder till baklänges mål, är långsam och tillför inget positivt. Sparka honom för ini helvete var min åsikt efter varje match mot slutet och efter säsongen. Det var också Bulans och sportchefernas inställning. Vid post-säsongsamtalet var de inställda på att ge honom sparken. Men vid samtalet menade Allard att han visste själv att han varit kass och att skadan hämmat honom längre trots att han spelat. Han ville komma tillbaka nästa säsong och skulle träna hårt under sommaren. Så förvånande nog ändrade han sig och fick vara kvar.

Till saken hör att Omark rekommenderat att han skulle få en säsong till eftersom han sett att Allard hade en fin överblick att se hockey, samt att han var riktigt duktig att lägga perfekta pass.

Säsong 2. Allard började lika kasst som säsongen innan, men skärpte sig och höll OK nivå,även om han inte tillförde speciellt. Under säsongen i samband med att Luleå blev generellt bättre och la sig bakom er i poängtopp började Allard lyckas med målgivande pass.

Och väl i slutspelet blev han bara bättre och bättre, som bäst i finalen mot er. Det som var konstigt var att våra motståndare i slutspelet aldrig insåg att han var ett hot, och det han gjorde kunde han upprepa hela tiden utan att några motståndare skärpte sig. Han stod vid höger uppe vid blå och när han fick puck åkte han ned efter sargen, kom någon motståndare ut mot honom, småflinade han och åkte förbi till höger. Och när han kommit nedåt slog han perfekta pass antingen för styrning 1-3 meter framför mål alternativt förbi till bortre vänstra stolpen där speciellt ni inte markerade fri spelare, eller spelare som i fart var på väg dit och de kunde lätt smälla in passen från Allard.

Mycket förvånande att ingen av våra motståndare förstod vilket hot han var, och dessutom tämligen ensidigt, det var samma grej varje gång.

Och så smällde han plötsligt in hattrick en match - han som aldrig sköt själv och aldrig målade. Det var en match där Luleå spelade fram kaos i motståndarnas försvar och därför fick Allard de tre chanser han målade på, vanligen mot skymd målvakt, men fint prickskytte bl a två i bortre krysset. Så han fick MVP i slutspelet.

Säsong 3. Nu går det så där. Numera vet ju alla vilka pass han vill lägga och markerar bort mottagarna. Så då har han börjat skjuta. Och lagt hundratals skott, som alla varit värdelösa, inneburit att pucken i våra anfall gått över till motståndarna, medan vår tid offensivt reducerats starkt, eftersom den skjutglade men misslyckade Allard tömt den tomma bössan så snart han fått chansen. Så såg det ut hela första halvan av säsongen och bl a bidrog till vår usla första halva.

Nu, under andra halvan, när vi lyckats få till betydligt bättre spel, har han inte förstört lika mycket längre, kommit att bidra lite bättre, men så mycket som han gjorde under slutspelet blir det nog aldrig igen. Eftersom han alla vet vad han kan och markerar puckmottagarna bättre.

I Schweiz. Ja, kanske han kan leverera ordentligt innan alla lärt sig vilka verktyg han har offensivt. Defensivt är han ju ingen klippa och har aldrig varit. När han blev avstängd två matcher fick Engsund spela och han var skitbra då, räddade säkert någon match för oss, med fina tacklingar samt med att slänga sig och täcka många skott.

Så när jag läste att han tar kortet och testar Schweiz tänkte jag att kul för honom och helt OK för oss. Tror inte att vi kommer att sakna honom så mycket. Finns ju risk att t ex Brome´ tar Schweiz nästa år: han kommer vi i så fall att sakna förbannat mycket. Som vi skulle sakna O'Neill, Nurmi, säkert också Koivistoinen och - när Luleå fungerar - Levtchi. Tänker nog likadant om backparet Laaksonen och Leskinen.

Men inte Allard så mycket. Hoppas att han får det kul och lyckas i Schweiz dock.