Luleå HF

Peja: Jo, såg det igår. Han får tre säsonger hos oss.

Säsong 1. Skadad och rehabbar och kommer sedan in men hela säsongen är usel. Han gör defensiva misstag som leder till baklänges mål, är långsam och tillför inget positivt. Sparka honom för ini helvete var min åsikt efter varje match mot slutet och efter säsongen. Det var också Bulans och sportchefernas inställning. Vid post-säsongsamtalet var de inställda på att ge honom sparken. Men vid samtalet menade Allard att han visste själv att han varit kass och att skadan hämmat honom längre trots att han spelat. Han ville komma tillbaka nästa säsong och skulle träna hårt under sommaren. Så förvånande nog ändrade han sig och fick vara kvar.

Till saken hör att Omark rekommenderat att han skulle få en säsong till eftersom han sett att Allard hade en fin överblick att se hockey, samt att han var riktigt duktig att lägga perfekta pass.

Säsong 2. Allard började lika kasst som säsongen innan, men skärpte sig och höll OK nivå,även om han inte tillförde speciellt. Under säsongen i samband med att Luleå blev generellt bättre och la sig bakom er i poängtopp började Allard lyckas med målgivande pass.

Och väl i slutspelet blev han bara bättre och bättre, som bäst i finalen mot er. Det som var konstigt var att våra motståndare i slutspelet aldrig insåg att han var ett hot, och det han gjorde kunde han upprepa hela tiden utan att några motståndare skärpte sig. Han stod vid höger uppe vid blå och när han fick puck åkte han ned efter sargen, kom någon motståndare ut mot honom, småflinade han och åkte förbi till höger. Och när han kommit nedåt slog han perfekta pass antingen för styrning 1-3 meter framför mål alternativt förbi till bortre vänstra stolpen där speciellt ni inte markerade fri spelare, eller spelare som i fart var på väg dit och de kunde lätt smälla in passen från Allard.

Mycket förvånande att ingen av våra motståndare förstod vilket hot han var, och dessutom tämligen ensidigt, det var samma grej varje gång.

Och så smällde han plötsligt in hattrick en match - han som aldrig sköt själv och aldrig målade. Det var en match där Luleå spelade fram kaos i motståndarnas försvar och därför fick Allard de tre chanser han målade på, vanligen mot skymd målvakt, men fint prickskytte bl a två i bortre krysset. Så han fick MVP i slutspelet.

Säsong 3. Nu går det så där. Numera vet ju alla vilka pass han vill lägga och markerar bort mottagarna. Så då har han börjat skjuta. Och lagt hundratals skott, som alla varit värdelösa, inneburit att pucken i våra anfall gått över till motståndarna, medan vår tid offensivt reducerats starkt, eftersom den skjutglade men misslyckade Allard tömt den tomma bössan så snart han fått chansen. Så såg det ut hela första halvan av säsongen och bl a bidrog till vår usla första halva.

Nu, under andra halvan, när vi lyckats få till betydligt bättre spel, har han inte förstört lika mycket längre, kommit att bidra lite bättre, men så mycket som han gjorde under slutspelet blir det nog aldrig igen. Eftersom han alla vet vad han kan och markerar puckmottagarna bättre.

I Schweiz. Ja, kanske han kan leverera ordentligt innan alla lärt sig vilka verktyg han har offensivt. Defensivt är han ju ingen klippa och har aldrig varit. När han blev avstängd två matcher fick Engsund spela och han var skitbra då, räddade säkert någon match för oss, med fina tacklingar samt med att slänga sig och täcka många skott.

Så när jag läste att han tar kortet och testar Schweiz tänkte jag att kul för honom och helt OK för oss. Tror inte att vi kommer att sakna honom så mycket. Finns ju risk att t ex Brome´ tar Schweiz nästa år: han kommer vi i så fall att sakna förbannat mycket. Som vi skulle sakna O'Neill, Nurmi, säkert också Koivistoinen och - när Luleå fungerar - Levtchi. Tänker nog likadant om backparet Laaksonen och Leskinen.

Men inte Allard så mycket. Hoppas att han får det kul och lyckas i Schweiz dock.