NuMo: Varför förutsätter du att det inte ligger något i nidbilderna mot Foppa? Om någon råkar gilla känslan av att gå omkring i högklackat - fast denne är född som man - så kanske det är något man ägnar sig åt i avskildhet. Särskilt i små, glesbefolkade samhällen tenderar ju människor med avvikande särdrag bli socialt utstötta. Nu säger inte jag att det ä r så i Foppas fall, men ovanstående resonemang stämmer ju faktiskt väldigt bra in på honom. Dvs: A) Han bor i Övik, och B) Han visar sig inte offentligt i högklackat samt C) Han lider av 'Lill-Babs-syndromet'
Modin är lite av ett mysterium. Vara ur form är en sak, men att glida runt som en jämrans Markus Näslund är något helt annat. Handlar det inte om någon typ av fysisk defekt utgår jag från att det blir en del tuggknoppande för hans del framöver.
I övrigt så, va fan. Som tidigare påpekats, Timrå har en förmåga att utgöra tämligen sorgliga figurer efter ett landlagsuppehåll. Nerträning eller mental slapphet, oavsett vilket så är det klart att speeden kommer tillbaka. Är dock lite impad av den enorma frustration vissa kan uppbringa efter två plattmatcher, som föregåtts av en närmast osannolik matchsvit. Själv kan jag icke annat än förvånat konstatera resultaten. Å andra sidan - jag har sluppit se skiten. Lätt att vara blassé framför texttv:n.
Redax 2: Exactemente! Fatta vilken cirkus det blir - om nu lockouten varar hela säsongen - sista transferfönstret. Julhandeln kommer att framstå som ett under av återhållsamhet. Lyxångest!
Är nog och trampar samma cynismens stigar som Redax. Skulle klubben hamna i akut ekonomisk kris och framtiden stod på spel, då skulle jag gladeligen lätta på lädret. Nu handlar det trots allt om lyxproblem, under en pajassäsong när vilket lag som helst kan köpa sig ett guld. Har inte Timrå råd att ha kvar Miika och Berg, så...va fan. Det är väl bara att tjacka nytt.
El Maco: Men Lahtinen brukar väl inte skippa träningar för att gå ett par rundor i solen? En sak har dom gemensamt dock. Båda gjorde något stort för sina klubbar för ett par decennier sedan.
Smokey: 350 tikare räcker nog inte. Eller så är dif:arna så uppgivna och masochistiskt lagda att dom applåderar den som pissar på dom. För det var sannerligen inte mycket till match. Dif var lika nära segern som jag är en plats i förstafemman.
Timrå är nästan för bra i år. Börjar hålla med det där färjestadmongot som inte ville ha några skitlag i sin arena. Det fanns ju noll nerv i gårdagens tillställning. På den nivå som Timrå spelar nu tarvas det två för en tango. Vad Djurgården höll på med begriper jag inte, men det som snarare ut som Torsk-på-Tallinn-Roland än Petra Nielsen, om man så säger.
Har märkligt svårt att känna mig bekväm i rollen som supporter till ett topplag. När jag såg barnfamiljer med slokande Dif-flaggor hasa hemåt med tunga steg fick jag nästan en klump i magen. Hamnade bredvid några gubbar på tunnelbanan som åkt ända från uppsala. Så sympatiska i sitt vemod att jag blev gråtmild. Fan vilken mes man är.
Alltså, hur svårt kan det vara. Örnjäveln lär inte försvinna, uppenbarligen shoppar kidsen rövarna av sig på slikt. Vackert så, bättre än tändargas och flygplanslim.
Men! Varför varför varför ska det vara så svårt att få fram en classic-line? Så länge JAG kan gå stolt i en tröja av klassiskt snitt så skiter jag högaktningsfullt om resten av världen går i örnditon. (Lögn, jag skulle bli asprovocerad.) Uppenbarligen är örnen här för att stanna. Vi kan skriva 300 miljarder tallinlägg i gästboken, det kommer icke att förändra ett skit. Jag vägrar dock att tro att föreningen inte skulle vara intresserad av att ta fram lite nostalgiprylar om det innebär en massa extra deg. Plus att det ytterligare förstärker Timrås varumärke, förankrat i både då- och nutid.
Så, supporterklubbare och folk med insyn: hur går diskussionerna egentligen? Dryftas frågan på något sätt?
Ålrajt, töser och pågar. Åter derbydags! Än en gång tvingas våra rödvita hockeyhjältar bege sig norrut för ett nappatag med våra mindre bemedlade länsgrannar.
Men Örnsköldsvik. Ahh. Denna juvel i bibelbältets tiara. Platsen där män är män, och korna håller sig undan. Där du ännu i våra tidevarv, sent om sommarkvällarna, kan sitta på din veranda och höra det avlägsna plinket från hundratals banjos. Platsen där 'söndagsmåltid i familjens sköte' och 'parmiddag' ofta syftar på samma sak. Där moderna påfund som 'god personlig hygien' och 'Alfabetet' ännu icke fått fäste.
Så ni som ska upp och titta på matchen: passa på att se er omkring. Ta kontakt med en inföding. I utbyte mot något ätbart (en skorpa, några russin el dyl) kan du säkert få höra någon spännande historia om hur det var i svunna tider. Eller själv få räkna mannens fingrar och inse att det där med 'fem på varje hand, tralalala' inte är någon universiell lag. Var betänksam med kameran dock. Enligt den lokala folktron är denna 'ett djävulens påhitt som tar själen ut av'n!'.
"Hur ska vi göra med Nanne som värmning innan match?"..."Det är en tradition som ska leva vidare"...hmm. Undrar vad vär kommunistsyster Gudrun skulle tänka om hon läste den omröstningen.
Frisco: Det känns väl konstigt att skriva om morgondagens match i en tråd som ligger helt fel i tiden. En niopoängsvecka kan knappast innehålla match mot Timrå.
Per HApps: Klassiskt propagandatrick. I dessa positivismens tidevarv måste man skrika ordentligt för att få in folk på den rätta, ångestbeströdda stigen.
Per HApps: Jag tycker Mullback ska ha en eloge. Det är fan inte lätt att hitta anledningar till hockeyångest. Nu kanske just det här exemplet blev lite krystat, men uppsåtet var förmodligen gott.
Haha, sicken tråd. Skönt att se hur idrotten förbrödrar och utmynnar i kramkalas. På tal om modoiter, det sägs att fjällämmeln går att reta upp så mycket att den får en hjärtattack och dör. Bonuslikhet: dom är bara riktigt många sisådär vart tionde år.
I övrigt känns det som en ynnest att få följa Den Stora Hemkomsten från första parkett. Alla dom här larger-than-life-snubbarna som, trots att dom spelat i NHL, egentligen aldrig riktigt lämnat Modo. Som ringt varandra tre, fyra gånger per dygn bara för att gemensamt fantisera om den dag då dom åter ska spela samman. Som febrar för bygden, tapetserar sina vardagsrum med övikskartor och börjar gråta nostalgiskt när någon busvisslar efter en taxi.
Och nu är dom här! Foppa, Näslund, Sundström, Sedinarna, han vahetere trojalirarn...en veritabel godispåse för den kräsne hockeygommen. Särskilt kul är det att kedjan med de tre förstnämnda är återupplivad. Här kan man verkligen snacka om nostalgi kombinerad med klubbkänsla. Modo kallar, vi kommer. Precis som vi alltid sagt och lovat. Lite förmögenhetsskatt? Inga problem, man kan icke tjäna både Gud och Mammon. Man blir fanimej gråtmild.
Hade egentligen velat skriva mycket mer, men jag känner liksom...snörvel. Det är poesi.
Här var det gemüht, må jag säga. Lite andra bullar det, jämfört med dom man hittade inne på Pengapungens forum. Nu är inte jag någon psykolog, men...det verkar nästan som om det fortfarande finns en smula agg kvar sen vårens stjärtsmiskning.
Nåväl, chans till revansch för filbytarna redan i afton. Men så illa ska det väl näppeligen behöva gå. Historien har ju visat att Hockeyguden - föga förvånande- klart favoriserar våra rödvita hjältar framför Klart-stan-ska-ha-ett-hockeylag-HC. Låt oss hoppas att det fortsätter så.
Som alla vet finns det en mängd olika kategorier att dela in motståndarlag i. Bra lag. Irriterande lag. Småäckliga. Allmänt onödiga. Intetsägande. Osv. Själv tar jag förbehåller jag mig lyxen att ha ytterligare en kategori, betecknad 'Lag som är obeskrivligt motbjudande och i lag bör förbjudas'. Och se, just där återfinner vi kvällens gäster.
Den enda substansen jag kan finna i Z:a syndromets negativa effekt på Timrå är väl just matchningen. Speltiden för Krykov är garanterat betydligt mindre på dessa första fem matcher jämfört med fjolårets. Sannolikt också Hagos. Måhända fösvårar det processen att 'pressa' kroppen i form. De senaste två säsongerna har det ju liksom icke varit något snack, med endast tre centrar i truppen tvingades man till speltid/ansvar oavsett vad man tyckte om det.
Förlust mot Mora, hmm...känns ju inte riktigt stabilt kanske. Men ändå lite småmysigt. Det gamla Timrå mot det nya. Eleven övertrumfar Mästaren...osv. Det är nya tider sannerligen. Följer Moras kamp med stort intresse. Målisen har man, kämpatakterna och lagandan likaså. Frågan är hur långt det räcker, detta enkla faktum att man sannolikt är det enda laget som är beredda att offra en tandrad för ett mål i omgång 7?
Och Modin är klar. Det är väl kul så klart, men min njugga inställning till NHL-andet kvarstår. Är det riktigt på riktigt detta?
Knylan: Sen ska vi inte glömma att Timrås klack är ett släkte som verkar ha en fetisch för självspäkning. Även de ggr då jag varit uppe och tyckt att det varit ett sjuhelvetes drag (jämfört med andra arenor) tenderar eftersnacket att gå i negativismens tecken.
Poffa: Självklart är det enbart en nyhet om Salo gör ett ingripande som är/kan tolkas ett misslyckande. Så lär det fortsätta, säsongen igenom. Väntar bara på första skottet från blå, som av någon olycklig anledning letar sig in mellan stolpe och benskydd. "Salos jätteTAVLA FÄLLDE Modo"...
Själv tycker jag att mediernas hetsjakt börjar anta rent olustiga proportioner. Någon gång får det fanimej räcka. Att ideligen skärskåda varje ingripande och göra vinklingar på temat 'var det en miss eller inte?' känns en smula ofräscht.
Men, så funkar ju medierna. Blir ju lätt lite för mycket åt andra hållet också, läs Forsberg. Visst, snubben är en levande legend och det är fantastiskt kul att han lirar i elitserien men...det finns andra intressanta aspekter på en match som inte enbart har med hur-många-procent-av-sin-kapacitet-kom-Foppa-upp-till-nu-då? att göra. Förhoppningsvis lägger sig nyhetens behag snart, och både Salo och Forsberg kan behandlas som vanliga hockeyspelare - dvs efter sina prestationer på isen.
JimmyH: Salos kommentar är jävligt skön. Korkad som fan visserligen (man kan ju undra om han inte lärt sig någonting i psykkrigets ABC efter 10 år over there), men ett bättre betyg kan en hockeyklack knappast få.
OskarB: Håller med Åke, varför inte bara slänga ut en 14-tummare i en lerpöl utanför hallen. Av det jag såg på dom där skräckbilderna vete fan om det inte är att föredra. Dessutom får man ju vifta så mycket man vill.
OskarB: Å andra sidan, om inte bortapubliken blivit tilldelade liggplatser på golvet framför sittplats kanske även viftande under matchen också gått för sig?
Smokey: En vacker, sedelärande berättelse ur verkliga livet. Det är något visst med Arboga. Man undrar dock: vad för slags ryssar får man för 2500 spänn?
Jojo, så kan det gå. Premiärvinstraden är bruten, och att döma av det man såg på hockeykväll/hörde på radio var förlusten allt annat än hedersam. 5-0 är liksom inget man snackar bort. 5-0 är en fingervisning om att befinner sig på någon helt annan plats än där man bör vara, dvs inne i matchen.
Efter den minst sagt skrala försäsongen var en sådan här premiär knappast det avstamp man ville ha. Hur kommer spelarna tackla detta? Var det ett olycksfall i arbetet, frukten av en håglös inställning, ett kvitto på något som felar i lagbygget?
Den förstnämnda förklaringen är så klart den önskvärda. Och kanske den som ligger närmast till hands, inte minst för att det känns lite överarbetat att skrika kvalserie! kvalserie! efter en spelad omgång. Förhoppningsvis är spelarna, as we speak, utom sig av skam och raseri och räknar minuter och sekunder innan de får explodera mot Brynäs. Klang och jubel, och säsongen fortsätter i ett enda stort rus av klapp-klapp och förbrödring.
Är alternativet att det var inställningen som felade - vilket Kenta var inne på, är det både alarmerande och förståeligt. Alarmerande därför att man givetvis bör vara på tå och tänd som satan i en elitseriepremiär. Hockey-lunks-koma kan möjligen, högst tveksamt, tillåtas förekomma en gång i typ omgång 23. Men i en premiär? Never.
Å andra sidan: Timrå har de senaste två säsongerna slitit som djur. Match efter match, prio ett: svettas mer än din motståndare. Poängen tas med lungorna utanför kroppen. Kan du stå upp efter 60 minuter? Trist, då bidde det ingen poäng. Klart som fan att det kan fresta på. Klart som fan att man i svaga stunder kan förledas av Bekvämlighetens Orm, 'Kom igen...vi har tagit oss till semi två år i rad, det vore väl håen om vi inte kunde vinna genom att spela som normalt folk.' Förståeligt som sagt. Men, tyvärr: den vägen är icke för Timråiter att beträda. Ut och slit, du arvtagare till brukets söner...och fräls oss i ditt anletes svett.
Det tredje alternativet, det felande lagbygget, känns tveksamt. Det ska rimligtvis inte ens vara teoretiskt möjligt att plocka ihop dessa spelare och få dom att agera Sundsvall. Möjligen, möjligen om man heter Hardy, men Kenta? Fan trot.
Nåväl, torsdagen närmar sig obönhörligt. Frågetecken kommer rimligtvis rätas ut, men i vilken riktning? Pest eller kolera? Den som lever får se.
Tre timmar kvar, minst sagt hög tid för en matchtråd. En matchtråd som, kvällen till ära, förärats med ett s k skojsigt alternativnamn. Lulefansen är som bekant svaga för slikt.
Så, ålrajt. Nedsläpp är snart ingen utopi utan ett faktum. Isen i Servushallen ligger blank och redo att beträdas av vackra timråiter. Och för all del mindre vackra hemmaspelare. Och nervjävlarna börjar spöka ordentligt, precis som varje år vid den här tiden. Kommer bubblan att spricka i år? Är det denna säsong som bluffen Timrå kommer att synas?
För minns, kära vänner, att Timrå icke följer logikens lagar. Få lag balanserar på en så fin linje mellan helvete och himmel som just våra favoriter. Ett på pappret bättre lag? Semi två år i rad? Zäta tillbaka, Kiprusoff i mål? Betyder nada, nichts, niente. Demonerna må vara tillfälligt fördrivna, men de är inte längre en två, tre förluster bort. Öka på med ytterligare en för tätt på de föregående, och vi snackar Bergmanfestival.
Men, nu ska vi icke dröja längre vid detta tråkiga ämne. Självklart blir det seger i afton. Traditionen är på vår sida, gubevars. Visserligen är Luleå ett synnerligen obehagligt lag, men statistiken kan dom väl icke rå på? Förutsatt att man bara ser till timråpremiärer då, och inte till den statistik som förtäljer hur det brukar avlöpa när lagen brakar samman däruppe.
Jaja, den som lever får se. Må det vackraste laget vinna!
Kevin O Shea: Att ha en fulltränad, i form varandes, Kapanen som båsöppnare är ett resursslöseri utan dess like. Även om Kiprusoff är bättre - vilket han naturligtvis är - så är just målvaktsposten en löjligt liten yta att ytterligare polera. Är det ö h t möjligt att vinna fler matcher åt sitt lag än vad Kapanen gör/gjort?
Nä, tre månader med Kiprusoff som stand in följt av en vacker andrahalva av säsongen med Kimmo mellan stolparna, det är det ultimata för mig.
redline: Jag bygger mitt resonemang på att Kapanen blir helt friskförklarad och redo för spel. Skadeproblemen som han ska försöka få bukt på nu är ju desamma som delvis pajade förra säsongen. Självklart behövs en bra förstemålvakt om Kapanen är skadad. Men är han frisk behövs blott en andremålvakt. Och det har vi ju, två stycken t o m.
Kevin O Shea: Det känns väl ganska logiskt med kontraktslängden, med tanke på Kapanens eventuella återkomst. Nu kan han göra ett seriöst försök att bygga om på nytt, från grunden, och förhoppningsvis komma tillbaka i spel. Huvudspåret är ju trots allt att Kapanen ska vara Timrås förstemålvakt kontraktslängden ut. Om så blir fallet ser jag ingen anledning till att kontraktera Kiprusoff för resten av säsongen.
Saatana, så skönt. Hade ett par nervösa dygn i bushen, utan någon som helst kontakt med omvärlden. Desto skönare då att komma hem och mötas av en trippel godbitar, rätt upp i gula fläcken: Kiprusoff klar, Z:a lirar redan i kväll och Skarin-The-One-And-Only fortsätter banka. 100kg Modin på det här, så...
Ah...den här jämrans lockouten. Kan det inte bli den 15:e snart, så man slipper detta evinnerliga spekulerande. Publikfest my ass, att kasta ner ett antal jokrar i trupperna samtidigt som med första nedsläpp känns parodiskt. Vem blir straffad framåt våren: den som förberedde sig i god tid eller den som tog en rövare?
Dessutom, med World Cup i färskt minne: hur spännande känns det att se dessa Stjärnor och Artister i en lada nära dig? Hur många ögon febrar sig vid tanken på att få se Markus Näslund bjuda på sprakande hockeyfest i Kempehallen? Eller, lite resolut backspel av Kim Johnson, anyone?
Nä, fy håen. Låt folk som hissar skinn till nattens NHL-sändningar utöva sin böjelse ifred. I avskildhet. I en Twilight Zone där andra lagar råder. Där Niklas Lidström är bäst i världen på att vara back, och där Markus Näslund får motståndarmålvakter att gråta av fruktan.
Huge: Om man inte ska sparka en tränare som aldrig vinner, när ska man då göra det? Självklart är det inte Hardy som spelat vitrysslandsmatcher, VM-finaler eller gårdagsdebacle, men det är som bekant icke en coachs uppgift. Han ska istället ta ut ett lag, forma det och få dem att agera och prestera. Och, inte minst, vara som bäst i de matcher som betyder något. Låter detta som Hardy? Knappast.
Svensk hockey har fått nog av käftsmällar. Gårdagens förnedring var den slutgiltiga knocken, och potentiellt förödande för svensk hockey. Nu krävs hårda tag. In med nytt blod i ledningen, börja om från början. Inse att spelare som Lidström, Näslund m fl bara är stjärnor i NHL. Bannlys dom från allt vad landslagsspel heter. In med spelare som har rätt karaktär och skit i vad dom påstås prestera over there. Är du het och tillför energi till laget - spela. Är du iskall och inte visar ett skit av ditt kunnande - ut genom dörren.
Dessutom: agera för fan och köpt loss allt vad hockey heter från TV3, kosta vad det kosta vill. Inte nog med att det är en skitkanal rent generellt som knappt halva folket har tillgång till, den är rent förödande för folkhälsan. Jag ger mig fan på att om det gick att bevisa rent statistiskt så skulle man upptäcka att IQ-nivån hos svenska folket är högre innan, och betydligt lägre efter, ett hockey-VM. Ungers malande dammsugarförsäljarsnack. Den evinnerliga reklamupprepningen. Vem-Är-Det, Matchens lirare, Snart-börjar-Robinson...Man riktigt känner hur hjärncellerna förtvinar framför TV:n.
Men, snart blir det riktig hockey igen. Förhoppningsvis utan lockout, vilket i dagsläget känns som en kvalitetshöjning.
Poffa: Att en av NHL:s mest skadedrabbade spelare älskar fysiskt spel må vara sant, men knappast något som hans husläkare applåderar. En frisk, fulltränad Foppa bryter inga fingrar när Crippe Söderström sätter axeln till, men nu är det icke en sådan upplaga vi får se i Modo. Snarare en halvskadad med taskig försäsongsträning.
Icing-Ove: Du tror inte att det är snack från ägarnas sida? Självklart är det oerhört viktigt för båda parter att det blir NHL i höst. Vore lite småskojsigt om det blev så. Nuvarande Modo + en halvskadad Foppa känns inte sådär jätteläbbiga.
Inser mer och mer att det där med schyssta supporterprylar är och förblir en dröm. Man får väl helt enkelt ge upp och gilla läget. Vilket man i o f s börjar vänja sig vid.
Den häringa ev lockouten suger rätt hårt, i a f så länge ingenting är klart. Oavsett hur det blir kommer det sannolikt att påverka elitserietrupperna ganska dramatiskt. Därför vore det skönt om man visste hur fan landet kommer att ligga redan nu, snarare än någon vecka före premiären. Hedström kan ju, t ex, skriva ett kontrakt men ändå spela hela säsongen i Timrå.
Ser att moderatorerna varit framme, vackert så. För att försöka få melodin en aning mer i dur ber jag att få tillönska eder alla en rafflande hockeyhöst. Cyberkjamizar!
Spud: Man kanske inte riktigt ser det som att NHL-spelaren ska spela för den utlånade spelarens lön. En tanke som inte känns direkt orimlig är att intresset för elitserien skulle öka tämligen markant vid en NHL-lockout. Detta skulle då, gissningsvis, kunna innebära mer folk på matcherna, större intäkter för klubbarna, samt - och detta är en grov chansning - en vilja hos sponsorer att gå in med extra pengar för att få synas i den ökade exponeringen. Jag vet inte, men det kanske snarare är så man tänker.
Att du intre tror att Timrå går långt är helt ok. Jag bedömer Timrås lag som tämligen slagkraftigt, men jag är å andra sidan förberedd på en kamp i de nedre regionerna. Noterbart är dock att vi verkligen kan diskutera Timrås lag, eftersom det ju - så när som på kanske 2 namn - faktiskt finns ett lag. Modo däremot är ju blott våta drömmar i cyberrymden. Samt en högst medioker, men dock existerande, stomme. Onekligen fattas det några små detaljer innan man kan bedöma Modos slagstyrka.
Spud: Kanske en nyhet, men för åtminstone elva av klubbarna i elitserien börjar formandet av ett nytt lag redan i april. Inte i september. Icke omöjligt att Ahdrian suttit och tackat nej till högklassiga, och i efterhand, bra ersättare innan Steen kovände.
Spud: Fattar i o f s inte din sista passage där, om ingen gjorde skäl för sin tröja borde de väl inte fått nytt kontrakt? Tolkar det som att du menar att de som fick foten ändå sög. Ålrajt, så kan man se det. 3/6 i interna poängligans topp. Inklusive Wernblom som ju få anses ha haft en hyfsat framträdande roll i laget. Jag kan ju heller inte påstå att den jättebraiga stomme man då ska ha kvar skrämmer väldeliga. Svartvadet, Salomonsson, Steen, ok men... inte fan är det någon högre klass på övriga forwards? Och dessa ska ju enligt ditt resonemang spela även under en ev lockout?
Sen till din första tankegång, om det är bäst att ha luckor eller ej. Jag personligen föredrar det senare alternativet. Ha ett par forwardsplatser öppna i september och så blir det ingen lockout, nja...det lär bli ett hysat drag på värvningskarusellen då. Då tar jag nog hellre kostnaden för de spelare som får byta klubb ett tag. Knappast en merkostnad att låna ut fjärdelinare och ersätta med en NHL-trojka.
Spud: VF var näppeligen oförberedda och skulle lika näppeligen ha stått utan målvakt. Corey Hirsch stod ju stand-by tills Henke bestämde sig, i princip. Visserligen ett nerköp, men absolut ingen paniksituation.
Nu säger inte jag att det ä r så i Foppas fall, men ovanstående resonemang stämmer ju faktiskt väldigt bra in på honom.
Dvs:
A) Han bor i Övik, och
B) Han visar sig inte offentligt i högklackat
samt
C) Han lider av 'Lill-Babs-syndromet'